Reumatoid artrit, ofta förkortat RA, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar kroppens leder, vätnader och organ och orsakar inflammation. Inflammationen kan även angripa lungorna och hjärtsäcken (perikardiet) samt bilda knölar i underhuden. Cirka en procent av världens befolkning lever med RA, och sjukdomen är vanligast hos personer över 40 år, även om yngre också kan drabbas.
De typiska symtomen är smärta, stelhet och svullnad i händer, handleder, knän, vrister, fötter och nacke. Ofta drabbas båda kroppshalvorna samtidigt. I sällsynta och svåra fall kan även ögon, lungor och hjärta påverkas.
Symtomen vid RA varierar över tid beroende på hur kraftig vävnadsinflammationen är. När vävnaden är irriterad är sjukdomen aktiv, och när inflammationen avtar betraktas den som inaktiv. RA kan gå i remission – med eller utan behandling – i veckor, månader eller till och med flera år. Under perioder då sjukdomen är inaktiv avtar besvären, för att sedan komma tillbaka när den blossar upp igen.
Vanliga symtom är kraftig trötthet och energibrist, lätt feber, muskel- och ledvärk, stelhet samt nedsatt aptit. Stelheten är som mest uttalad på morgonen och efter långa viloperioder. Vardagen påverkas ofta negativt, särskilt i takt med att sjukdomen förvärras. Att öppna burkar, vrida dörrhandtag eller borsta håret kan orsaka kraftig smärta.
I sällsynta fall kan RA drabba leden som styr stämbandens rörelser, den så kallade cricoarytenoidea-leden. Det leder till förändringar i röstens ton och klang, och i svåra fall kan bestående heslighet uppstå.
RA är en systemisk sjukdom, vilket innebär att inflammationen i lederna kan sprida sig till andra organ. Ögon och mun kan bli inflammerade och orsaka kraftig torrhet – ett tillstånd som kallas Sjögrens syndrom. Sjukdomen kan också angripa lung- och hjärtvävnad, vilket kan leda till pleurit och perikardit.
Pleurit, en reumatisk inflammation i lungsäcken, ger besvär vid djupa andetag, bröstsmärtor, andnöd och långvarig hosta. Perikardit, inflammation i hjärtsäcken runt hjärtat, orsakar intensiv smärta i bröstet.
Reumatoid artrit påverkar även blodkropparna. Antalet röda blodkroppar minskar kraftigt, vilket ger upphov till anemi, alltså blodbrist. I takt med att sjukdomen fortskrider sjunker antalet ytterligare. Ett lågt antal vita blodkroppar är kopplat till Feltys syndrom, som innebär en förstorad mjälte. Risken för infektioner ökar markant när antalet vita blodkroppar minskar, eftersom dessa utgör kroppens naturliga försvar mot infektioner.
Reumatiska noduli är hårda knölar som bildas under huden nära RA-drabbade leder, oftast på händer, fingrar, armbågar och knän. Storleken varierar från person till person – den största som dokumenterats var ungefär lika stor som en valnöt. Ibland rör sig knölen, men den sitter oftast stadigt fast i senorna. Noduli kan även bildas på stämbanden och i inre organ.
Knölarna är i regel inte smärtsamma, men de kan trycka på nerver och begränsa rörligheten. Noduli i inre organ kan dessutom påverka organens funktion.
Leder och senor är klädda med en tunn hinna som kallas synovialhinna. När denna blir inflammerad talar man om synovit. Det är ett kroniskt smärttillstånd som kännetecknas av nedsatt rörlighet till följd av svullnad, ömhet och stelhet. Det ökade blodflödet till leden gör att den känns varm vid beröring.
Synovit är ett allvarligt problem vid reumatoid artrit eftersom cellerna i hinnan delar sig och förökar sig. De nya cellerna sprids till andra delar av kroppen och frisätter enzymer i leden som orsakar ytterligare smärta och irritation. Fortsätter detta under längre tid kommer enzymerna till slut att bryta ner brosk och ben runt leden, vilket leder till kronisk smärta.
Kontakta din vårdcentral om du har ihållande ledsmärta, morgonstelhet som varar mer än 30 minuter eller svullna leder under flera veckors tid. En tidig diagnos och behandlingsstart kan bromsa sjukdomsförloppet och skydda lederna från permanenta skador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online