Kollagenvaskulära sjukdomar påverkar kroppens bindväv och skelett. Ett ANA-blodprov, även känt som antinukleära antikroppstest, mäter mängden onormala antikroppar i blodet. Dessa antikroppar angriper frisk vävnad och skadar den. Personer med en kollagenvaskulär sjukdom kan därför ha en förhöjd ANA-titer.
Flera kollagenvaskulära sjukdomar kan orsaka en hög ANA-titer. Bland dessa finns systemisk lupus erythematosus (SLE), reumatoid artrit, dermatomyosit, polyarterit nodosa och sklerodermi. Sjukdomarna kan ge upphov till ledinflammation, feber, svaghetskänsla och autoimmun hemolytisk anemi – ett tillstånd där immunförsvaret angriper de röda blodkropparna, som då bryts ner och sönderfaller. Detta enligt NYU Langone Medical Center. Trötthet är ett annat vanligt symtom vid flera av dessa sjukdomar.
ANA-testet används som ett screeningsverktyg för autoimmuna sjukdomar. Vid provtagningen tas ett blodprov från en ven i armen, som sedan analyseras för att bestämma mängden antinukleära antikroppar. ANA-titern anger koncentrationen av dessa antikroppar, som kan uppvisa flera olika mönster i mikroskopet:
En förhöjd ANA-titer är inte ett absolut bevis på att en autoimmun sjukdom föreligger. Personer med negativa ANA-test kan ändå ha en kollagenvaskulär sjukdom, medan andra med förhöjda värden helt saknar autoimmun sjukdom. Ett positivt resultat kan dessutom visas långt innan några symtom utvecklas, vilket innebär att patient och läkare tillsammans måste tolka vad resultatet faktiskt betyder. Falskt positiva test blir också vanligare med stigande ålder, vilket minskar provets användbarhet hos äldre.
ANA-testet används alltid i kombination med andra laboratorieprover och radiologiska undersökningar för att avgöra om en autoimmun sjukdom finns. En noggrann klinisk undersökning och en genomgången sjukdomshistoria hjälper läkaren att bedöma om symtomen kan bero på en autoimmun sjukdom. Blodprover kan mäta koncentrationen av autoantikroppar samt påvisa vävnadsskador orsakade av sjukdomen. Bildundersökningar kan avslöja förändringar i organ, leder och skelett, och vävnadsförändringar kan ytterligare utredas med hjälp av en biopsi.
Flera faktorer kan ge falskt positiva ANA-svar. Enligt American Association for Clinical Chemistry har 3 till 5 procent av alla kaukasier ett positivt ANA-test utan att ha någon kollagenvaskulär sjukdom. Hos män och kvinnor över 65 år stiger siffran till 10–37 procent. Vissa läkemedel kan också utlösa lupusliknande symtom, så kallad läkemedelsinducerad lupus. Exempel är prokainamid, hydralazin, isoniazid samt vissa epilepsiläkemedel. När dessa läkemedel avslutas försvinner i regel lupussymtomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online