Lupus är en komplex autoimmun sjukdom som kan inflammera leder, njurar, hud, blod och andra organ i kroppen. I århundraden har sjukdomen förbryllat forskare och varit svår att diagnostisera korrekt. Även om flera faktorer har kopplats samman med lupus har ingen enskild orsak kunnat fastställas.
Även om ingen vet den exakta orsaken till lupus uppger Lupus Foundation of America att gener spelar en betydande roll. Personer med afrikanskt, asiatiskt, hispanic/latino-, ursprungsamerikanskt, hawaiianskt eller stillahavsö-ursprung drabbas oproportionerligt ofta av sjukdomen. En studie publicerad i tidskriften Ethnicity & Disease bekräftade denna etniska skillnad bland lupuspatienter i Dallas–Fort Worth-området. Många fall av lupus uppstår dock helt utan tidigare sjukdomshistoria i familjen.
Kvinnor med lupus upplever ofta en försämring av sina symtom under menstruationscykeln, vilket sannolikt beror på stigande nivåer av östrogen. Hormonet östrogen förvärrar sjukdomen men orsakar den inte. Även om både män och kvinnor producerar östrogen finns hormonet i betydligt högre koncentration hos kvinnor, vilket delvis förklarar varför lupus är vanligare bland kvinnor.
Det mest typiska symtomet på lupus är rodnad eller utslag över kinderna och näsryggen – det så kallade fjärilsexantemet. Utslagen kan antingen tyda på ett genetiskt ursprung eller bero på exponering för solens ultravioletta strålar.
Reumatisk svullnad runt lederna är ett annat vanligt symtom. Skillnaden mellan lupus och klassisk artrit är att lederna vid lupus försvagas men inte förstörs.
Miljöfaktorer kan bidra till att lupus utvecklas och aktivera synliga yttre symtom. Stressiga situationer kan också förvärra tillståndet. Traumatiska händelser som skilsmässa, dödsfall i familjen, förlorat arbete eller fysisk skada kan utlösa lupussymtom. Även långvarig sjukdom, förkylning eller virusinfektion har kopplats till sjukdomens debut. Kvinnor löper dessutom förhöjd risk under perioden efter en förlossning.
Lupus Foundation misstänker även vissa kemiska orsaker, exempelvis sulfapreparat, penicillin och amoxicillin, som kan spela en roll hos känsliga individer.
Ett enzym som kallas DNase1, vilket normalt bryter ner döende celler och annat cellulärt avfall, kan ha en koppling till lupus. I djurförsök stängde forskare av DNase1-genen hos möss, och de flesta av dem började därefter uppvisa symtom på lupus. Detta har lett till teorin att en mutation i just denna gen skulle kunna ligga bakom sjukdomen hos människa.
Katie Crosslin, forskare vid Children's Medical Center i Dallas, drog i en studie från september 2009 slutsatsen att etniska minoritetsgrupper har en högre förekomst av allvarlig SLE (systemisk lupus erythematosus) av flera skäl, bland annat lägre socioekonomisk status, hinder för att få adekvat vård samt genetisk disposition.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online