Ett ben verkar tunnare efter gipsborttagning på grund av reversibla fysiologiska förändringar.
1. Muskelförminskning (Primär orsak)
- Obruk → minskat proteinsyntes, ökad nedbrytning (ubiquitin-proteasomväg).
- Typ I (långsamma) fibrer förminskas först; tvärsnittsarea ↓ 1–2%/dag initialt.
- Kraftförlust överstiger storleksförlust (neural hämning, pennationsvinkeländring).
2. Vätskefördelning
- Gipskompression → venös/lymatisk stas → ödem under gips.
- Borttagning → vätska mobiliseras → benet verkar mindre (ödem maskerade atrofien).
3. Bensmältning
- Obruk osteopeni: 1–2% BMD-förlust per månad immobiliserad.
- Återställs långsammare än muskel (månader).
Återhämtningslinje
- Vecka 1–2: Ödem löser sig; atrofi synlig.
- Vecka 2–6: Progressiv belastning → neural driv återvänder, proteinsyntes ↑.
- Månad 2–4: Hypertrofi med strukturerad rehab.
- Månad 6–12: Nära baslinje kraft/storlek om rehab genomförd.
Rehabiliteringsprinciper
- Tidig skyddad viktbäring (enligt kirurg).
- Progressiv resistens (isometrisk → isotonisk → funktionell).
- Neuromuskulär re-utbildning (balans, proprioception).
- Tillräckligt protein (1,6–2,0 g/kg), D-vitamin, kalcium.
Permanent atrofi är sällsynt om inte nervskada eller långvarig immobilisering >6 månader.
