Metanfetaminanvändning kan orsaka många långsiktiga psykologiska och fysiologiska skador på kroppen. Forskningen pågår fortfarande, men flera allvarliga konsekvenser är redan väl dokumenterade bland kroniska brukare. Tyvärr är många av dessa skador permanenta och går inte att ångra.
Långvarigt metanfetaminbruk leder ofta till ett tillstånd som kallas "meth mouth". Röken från rökt metamfetamin missfärgar tandemaljen, men det är framför allt ett kraftigt ökat sockerbegär som ligger bakom den utbredda kariesen. Brukare konsumerar stora mängder sockriga läskedrycker under påverkan och verngar ofta tandhygienen helt, särskilt över tid. Kroniska brukare uppvisar typiskt extrema tandskador, och med tiden kan varje tand i munnen drabbas.
Metanfetamin kan ge en känsla av att insekter kryper under huden – ett fenomen som ofta kallas "meth mites". Känslan kan uppträda var som helst på kroppen men upplevs oftast intensivast i ansiktet och på armarna. Detta leder till att brukaren kliar och plockar på huden, vilket orsakar sår. Såren läker inte ordentligt, delvis på grund av drogen själv, och ärrbildning är därför mycket vanlig. Dessutom kan metanfetamin rubba kroppens kemiska balans och öka problem med acne, vilket också kan lämna bestående ärr.
Forskningen kring hjärnans förändringar pågår fortfarande, men långvarigt bruk tycks kunna orsaka allvarliga hjärnskador. Hjärnan hos en 16-årig kronisk metanfetaminbrukare kan liknas vid hjärnan hos en 70-årig patient med Alzheimers sjukdom. Hjärnans "belöningscentrum" börjar atrofiera vid långvarig användning, och med tiden skadas dopaminreceptorerna. Brukaren måste då inta allt större mängder av drogen för att uppnå samma effekt. Så småningom, när receptorerna är helt förstörda, kan brukaren förlora förmågan att känna någon form av glädje alls. Hjärnan har viss förmåga att återhämta sig när drogbruket upphör, men processen är långsam och hjärnan kanske aldrig fungerar som den gjorde tidigare.
Metanfetamin skadar även de inre organen, i synnerhet hjärtat och levern. Hjärtat utsätts för konstant belastning när drogen finns i kroppen. Metanfetamin får hjärtat att slå mycket snabbare än normalt, och med tiden kan det svikta under pressen. Lungorna kan också ta skada om drogen röks, och skadan är då allvarligare än den som orsakas av tobaksrökning. Levern klarar inte av att bearbeta gifterna i drogen korrekt; med tiden kan den förhärda och bli sjuk innan den slutligen sviker.
Om du eller någon i din närhet använder metanfetamin finns det hjälp att få. Kontakta din vårdcentral, en beroendemottagning eller Beroendelänken för stöd och behandling. Ju tidigare bruket upphör, desto bättre är chanserna att kroppen och hjärnan kan återhämta sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online