Tobak spelade en historisk roll som en länk mellan nybyggare i Nya världen och Amerikas urfolk, men var då ingen källa till beroende. Växten användes för att dra ut infektioner, odlades som marktäckande gröda och utgjorde en viktig råvara för organiska bekämpningsmedel. Sedan det amerikanska inbördeskriget har tobakens stimulerande effekt på hjärta och nervsystem använts för att skärpa fokus och lindra stress. Trots århundraden av missbruk fortsätter nikotinet att hålla rökare i ett fast grepp.
Det finns många olika sorter av cigaretter och cigarrer, men samtliga innehåller tjära, tobak, kolmonoxid och ammoniak. Utöver nikotin består de kemiska tillsatserna bland annat av etylacetat, vatten, sackaros, invertsocker och majssirap med hög frukthalt. Beroende på märke och tillverkare kan cigaretterna även innehålla propylenglykol, glycerin, lakritsextrakt, kakao och kakao Produkter, johannesbrödextrakt samt naturliga och artificiella aromer, enligt cigarettillverkaren Philip Morris.
Mentolcigaretter och mentolfria varianter innehåller ungefär lika mycket nikotin. Filter reducerar inte heller mängden inandad nikotin, eftersom de små luftöppningar som ska minska nikotineffekten ofta täcks över av rökarens fingrar.
Cigarrer tillverkas av rullade och torkade tobaksblad.
En enda cigarett innehåller omkring 10–13 milligram nikotin, vilket innebär att en packning med 20 cigaretter ger rökaren en betydande daglig dos av detta beroendeframkallande ämne – uppskattningsvis motsvarande flera kilo under ett års tid. Nikotin höjer pulsen genom att översvämma blodbanan med kolmonoxid och belägger samtidigt blodkärl och lungor med tjära. Ämnets beroendegivande egenskaper gör att kroppen börjar begära den återkommande adrenalinkicken.
När hjärnans belöningscenter aktiveras uppstår ett tillstånd av förhöjd vakenhet. Stimulation och avslappning upplevs samtidigt, allteftersom pulsen stiger och lungorna fylls med kolmonoxid. Med tiden behöver rökaren nikotinets effekter för att vakna, somna, koncentrera sig, hantera stress, umgås med andra och reglera matsmältningen.
Socker är en vanlig beståndsdel i tobaksprodukter. Cigaretter innehåller cirka 20 procent socker, i form av majssirap med hög frukthalt, lakrits, kakao eller johannesbröd. Eftersom tillverkarna inte redovisar exakta mängder kan en konsumtion av 20 cigaretter per dag bidra med minst 1,4 kilo extra socker via tobaksröken under ett år. För en person med diabetes kan denna ytterligare sockermängd få påtagliga konsekvenser.
Sockeret ger dessutom cigaretter och cigarrer en sötare smak, vilket gör dem lättare och mer tilltalande att röka.
Att övervinna tobaksberoende kräver att man granskar de vanor och rutiner som hör ihop med rökandet.
När en person försöker sluta röka förlorar hen tillgången till nikotinets pulsökande och cirkulationshöjande effekter. Utan ett hälsosamt substitut, såsom regelbunden motion, fortsätter nervsystemet att längta efter dessa uppiggande och lugnande känslor.
Abstinens från cigaretter kan ge symtom som irritabilitet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, ökad aptit och starkt sug efter tobak. Eftersom nikotin är starkt beroendeframkallande misslyckas många rökare i sina första försök att sluta. Det finns dock effektiva behandlingsmetoder som hjälper rökare att hantera abstinensbesvären och ökar möjligheten att bli rökfri på lång sikt.
Komplikationer efter långvarig tobaksanvändning kan dessutom leda till allvarliga sjukdomar som kvarstår långt efter själva abstinensen, exempelvis hjärtsjukdom, emfysem, kronisk bronkit och flera olika cancerformer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online