Suboxone är ett läkemedel som används för behandling av opiatberoende. Läkemedlet, som är godkänt av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, finns i tablettform och löses upp under tungan. Personer som tar Suboxone för att kontrollera sitt begär efter opiater kan fungera normalt i vardagen, till exempel på arbetet och i familjelivet. Suboxone används både på rehabiliteringscenter och inom privat vård, och läkare måste genomgå särskild utbildning för att bli certifierade att förskriva läkemedlet.
Även om Suboxone är mycket effektivt för att lindra abstinensbesvär krävs en ny avgiftningsperiod när patienten är redo att sluta med läkemedlet. Att förstå denna period, som vanligtvis pågår i två till tre veckor, och dess svårighetsgrad kan hjälpa dig att uppnå en framgångsrik avgiftning och en hållbar återhämtning.
Det första Suboxone-behandlingsprogrammet i USA utvecklades av doktor David McDowell. McDowell arbetade vid Columbia University när han rapporterade programmets initiala framgångsfrekvens på 88 procent, vilket var anmärkningsvärt jämfört med andra behandlingars resultat för opiatberoende.
För personer som är beroende av opiater – bland annat heroin, OxyContin, Vicodin och morfin – kan Suboxone bli räddningen. Behandlingen passar inte alla, men för många kan den utgöra skillnaden mellan ett produktivt och lyckligt liv och ett liv fångat i pågående missbruk.
Innan Suboxone kom ut på marknaden var de enda behandlingsalternativen för opiatberoende vistelse på rehabiliteringsanläggning eller sjukhus, eller registrering hos en metadonmottagning med dagliga besök. Många tyckte det var svårt att arbeta och försörja familjen när så mycket tid gick åt till resor till och från kliniken eller till vistelser på institution.
Suboxone förskrivs på recept och kan hanteras i tryggheten och diskretionen hos din egen läkare. Vissa läkare vill träffa sina patienter varje vecka, medan andra ser dem månadsvis eller med några månaders mellanrum.
Liksom många andra läkemedel medför Suboxone risk för biverkningar och missbruk. Några av de vanligaste biverkningarna under ett Suboxone-program är dåsighet, illamående eller kräkningar samt andningsdepression.
Det finns också vanliga biverkningar även när läkemedlet tas enligt anvisningarna. Dessa inkluderar huvudvärk, klåda, torr mun och lågt blodtryck. För män kan urinering dessutom bli svår.
Övergången från det beroendeframkallande ämnet till Suboxone måste göras när patienten befinner sig i måttlig abstinens. Annars kan kraftiga abstinenssymtom uppstå plötsligt och bli allvarliga.
Om Suboxone missbrukas, särskilt i kombination med andra droger eller alkohol, kan det vara extremt farligt att somna under påverkan. Allvarliga andningsproblem kan uppstå, vilket i värsta fall kan leda till döden.
Även om Suboxone kan vara ett livsförändrande läkemedel i behandlingen av opiatberoende, kommer den dag då patienten behöver sluta ta det – och då inleds en avgiftningsperiod med abstinensbesvär. Abstinensperioden för Suboxone kan faktiskt vara längre än för heroin, men betydligt mildare. Beslutet om när ett Suboxone-behandlingsprogram ska avslutas bör alltid fattas gemensamt av patienten och läkaren.
När det är dags att avgifta från Suboxone bör utsättningen ske under läkares vård och övervakning. Dosen trappas ned gradvis över en viss tid för att förhindra kraftiga abstinensreaktioner eller ett starkt begär efter opiater, vilket annars kan leda till återfall.
I takt med att dosen minskas långsamt kan patienten uppleva abstinenssymtom som tidigare opiatberoende har beskrivit som påminnande om heroinabstinens, fast mycket mildare. Typiska symtom är ångest, illamående, diarré och muskelkramp. Den fysiska abstinensperioden kan pågå i upp till två till tre veckor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online