Alkoholmissbruk är ett beteendemönster kring drickande som kan leda till problem inom flera viktiga livsområden. Missbruket kan innebära att en person inte klarar av sitt ansvar på jobbet, i skolan eller i familjen, att hen dricker i farliga situationer – exempelvis vid rattfylleri – samt att hen fortsätter dricka trots upprepade problem. Med tiden kan alkoholmissbruk också utvecklas till ett beroende, där kroppen blir fysiskt beroende av alkoholen.
Flera olika faktorer kan öka risken för att utveckla alkoholmissbruk och beroende. Här går vi igenom de viktigaste.
Alkoholkonsumtion och berusningsdrickande är relativt vanligt bland ungdomar mellan 12 och 20 år. Ju yngre en person är när hen börjar dricka, desto större är risken att hen utvecklar ett beroende senare i livet som vuxen. Ungdomar som har utsatts för övergrepp eller växt upp med våld i familjen löper dessutom en förhöjd risk för alkoholmissbruk, enligt The New York Times.
Män är oftare drabbade av alkoholmissbruk och beroende än kvinnor. Kvinnor som ändå utvecklar ett alkoholberoende löper dock större risk för vissa allvarliga hälsokonsekvenser, såsom levercirros och hjärnskador, enligt The New York Times.
Inom USA finns ingen större skillnad i förekomsten av alkoholmissbruk mellan afroamerikaner, kaukasier och latinamerikansk-amerikaner. Ursprungsbefolkningen, Native Americans, har däremot en markant ökad risk för både missbruk och beroende.
Enligt National Epidemiologic Survey on Alcoholism and Related Conditions, publicerad i tidskriften Monitor on Psychology 2006, kan det dessutom vara en skyddande faktor att vara född utanför USA. Första generationens invandrare hade nämligen lägre frekvens av alkoholism än sina barn och efterkommande, enligt American Psychological Association.
Det finns ett starkt samband mellan alkoholmissbruk, beroende och ärftlighet. Barn till föräldrar med alkoholproblem löper därmed en ökad risk att själva utveckla beroende, enligt National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA).
Man skulle kunna tro att miljön i hemmet spelar störst roll, men forskning tyder på något annat. I tvillingstudier, där barn till alkoholister växte upp i skilda miljöer eller helt utan alkohol, fann man ändå en genetisk disposition för att utveckla alkoholism. Detta visar att generna spelar en avgörande roll oavsett uppväxtmiljö.
Personer med psykisk ohälsa löper en betydligt högre risk att missbruka alkohol och andra substanser, enligt The New York Times. Risken är särskilt hög hos personer med depression, men även personer med stämningsstörningar som bipolär sjukdom samt schizofreni tillhör en utsatt grupp.
Många med dessa diagnoser använder alkohol som en form av "självmedicinering" för att lindra sina psykiatriska symtom. Problemet är att regelbundet bruk snabbt kan övergå i ett beroende, vilket förvärrar både den psykiska och fysiska hälsan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online