Cigaretter och det nikotin de innehåller orsakar kemiska förändringar i hjärnan, vilket skapar ett ökat begär efter fortsatt bruk. Redan 1988 konstaterade den amerikanska folkhälsoauthorityn Surgeon General i en uppmärksammad rapport att nikotin är beroendeframkallande och jämförde beroendet med hårda droger som kokain och heroin.
Många personer som lyckats sluta både med rökning och med andra beroendeframkallande substanser uppgar dessutom att just cigaretterna var svårast att lämna bakom sig. Abstinensbesvaren sätter in redan inom tre timmar efter den sista cigaretten och pågår normalt i ungefär en vecka. Hur intensiva besvaren blir avgörs främst av hur länge och hur mycket man har rökt.
En rökare utvecklar med tiden ett verkligt beroende av nikotin, och abstinensen kan vara både fysisk och psykisk. För att dämpa suget finns nikotinersättningar som plåster, nässpray, tuggummi och inhalatorer. Även receptbelagda läkemedel som bupropion (Zyban/Wellbutrin) eller vareniklin (Chantix) – ibland kompletterat med antidepressiv medicinering – kan underlätta övergången genom denna fas.
De kroppsliga symtomen utgör ofta den mest påfrestande delen av abstinensen. Hjärnans signalsubstanser har vant sig vid nikotinets stimulans och behöver tid för att ställa om. Hosta, halsont, bröstinfektioner, förkylnings- och influensaliknande symtom samt torrhet i hals, mun och läppar gör den här perioden extra jobbig. Förväntan inför obehaget får dessutom många rökare att skjuta upp beslutet eller helt ge upp tanken på att sluta.
För många är de mentala effekterna av rökstopp de svåraste att hantera. Vanliga symtom är otålighet, rastlöshet, ångest, frustration och inre spänning. Under abstinensfasen kan den beroende också ha svårt att koncentrera sig, bli lättirriterad eller drabbas av nedstämdhet och depression.
Abstinensen kan även påverka nattsömnen med dåsighet på dagarna, livliga drömmar, mardrömmar och generella sömnsvårigheter. Regelbunden daglig motion hjälper kroppen att etablera nya, stabilare sömnmönster.
Nikotinet vidgar blodkärlen och ökar blodflödet i hjärnana, vilket har en avslappnande effekt på nerverna. När nikotinet försvinner minskar blodflödet, vilket ofta utlöser huvudvärk under de första dagarna. Att dricka extra vatten hjälper till att lindra besvären.
Ett rökstopp ökar risken för viktuppgång eftersom aptiten ofta ökar och den tidigare rökpausen ersätts av mellanmål. Genom mer eller intensivare träning samt medvetna matvanor går det dock bra att hålla vikten i schack. Tänk på att de hälsorisker en eventuell viktuppgång medför aldrig bör hindra dig från att sluta röka – fördelarna med rökfrihet är betydligt större.
De värsta abstinensbesvären brukar avta efter en till två veckor, medan enskilda sugattackerna oftast bara varar några minuter. Stöd från familj och vänner, rökavväjningslinjer och tydliga mål gör resan mot ett rökfritt liv avsevärt lättare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online