Depressiva medel finns både som lagliga och olagliga varianter. Liksom många andra läkemedel kan de hjälpa människor – men de kan också missbrukas. Vid missbruk blir de beroendeframkallande. Ett vanligt, icke-förskrivet och okontrollerat depressivt ämne är alkohol. Att kombinera ett medicinskt depressivt medel med alkohol kan farligt förstärka dess effekt.
Medan många andra illegala droger tillverkas i illegala laboratorier – exempelvis crack-kök och PCP-labb – är detta sällan fallet för depressiva medel. Istället stjäls de, smugglas in från andra länder eller avleds på annat sätt från lagliga källor ut på den svarta marknaden.
Depressiva medel används för att dämpa centrala nervsystemet. De finns i tablett-, pulver- eller flytande form, och receptbelagda preparat är oftast tabletter eller kapslar. Personer som missbrukar dessa droger kan dock ta dem intravenöst, röka eller snorta dem. Missbrukare tar ofta depressiva medel för att minska sina hämningar och "koppla av".
En person som missbrukar depressiva medel kan uppvisa sluddrigt tal, dåsighet, förvirring, nedsatt koordination och koncentrationssvårigheter. Pulsen sänks och blodtrycket sjunker.
Två av de äldsta fortfarande förskrivna preparaten är kloralhydrat och paraldehyd. Två andra grupper – barbiturater och bensodiazepiner – har dominerat försäljningen av depressiva medel, både de som säljs lagligt på recept och de som cirkulerar olagligt på drogmarknaden.
Denna klass av depressiva medel förskrivs ofta vid sömnlöshet och ångest. Barbiturater har använts sedan tidigt 1900-tal och var den mest populära typen av depressivt medel under första hälften av seklet. De har förskrivits som lugnande medel, narkosmedel, sömnmedel och antiepileptika.
Idag förskrivs omkring ett dussin barbiturater, men de utgör endast cirka 10 procent av alla recept på depressiva medel. Några exempel är amytal, nembutal och fenobarbital – det senare används även i astmaläkemedlet Tedral.
Bensodiazepiner introducerades på marknaden under 1960-talet. De förskrivs för att framkalla sömn, lindra ångest, förebygga krampanfall, ge sedering och lindra muskelkramper. Effekten varierar med dosen: i höga doser verkar de som sömnmedel (hypnotika), i måttliga doser som ångestdämpande medel och i låga doser som lugnande medel.
Cirka 15 bensodiazepiner finns tillgängliga i USA, och ytterligare omkring 20 preparat finns i andra länder.
Valium och Xanax, två mycket vanliga receptbelagda läkemedel i USA, är bensodiazepiner. De verkar genom att förstärka effekten av GABA, en naturlig signalsubstans i kroppen. Andra bensodiazepiner som används som antiepileptika är klorazepat, diazepam och klonazepam (varunamn Klonopin).
Två lugnande medel som är olagliga i USA är flunitrazepam (känt som Rohypnol) och GHB (gamma hydroxybutyrasyra). Båda är kopplade till sexualbrott och kallas därför ofta för "dejtöverfallsdroger" (date-rape drugs).
En av Rohypnols effekter är anterograd amnesi, vilket innebär att korttidsminnet – mer specifikt de händelser som inträffar medan substansen finns i kroppen – går förlorat. Offret kan alltså inte minnas vad som hänt under påverkan.
När depressiva medel säljs på gatan, oavsett om de är lagliga eller illegala, benämns de ofta med slanguttryck. Några termer som använts eller fortfarande används är barbs, tranks, phennies, candy, downers, R2, reds, red birds, yellows, yellow-jackets, Roche, rope, roofies, roofinol, rophies, forget-me-pills, sleeping pills, tooies och Mexican Valium.
Inhalationsmedel kan kallas whippets. Även alkohol har sina egna slangnamn, bland annat booze, hooch, shine, rotgut, firewater, giggle juice, juice, sauce, hard stuff, junkst, brews och beast.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online