Receptbelagda läkemedel som OxyContin och Percocet, liksom narkotika som heroin, metadon, morfin och opium, klassificeras som opiater. Dessa droger lindrar smärta och ger användaren en intensiv euforisk känsla vid bruk. De är också starkt beroendeframkallande. När en person har utvecklat ett opiatberoende måste hon genomgå en avgiftningsprocess (detox) för att bli "ren" – alltså befria kroppen från det ämne den blivit beroende av.
I mer än 30 år har kliniker använt metadon för att behandla opiatberoenden, exempelvis heroinberoende. Metadon är ett narkotiskt läkemedel som liknar morfin men som inte är lika beroendeframkallande. Det fungerar som ett stabiliserande läkemedel som minskar suget efter andra opiater och blockerar abstinensbesvär.
Tas det på rätt sätt – oralt en gång per dag – dämpar metadon abstinenssymtomen i 24 till 36 timmar. Läkemedlet minskar opioidbegäret och ger inte användaren den euforiska rusning som andra opioider gör. Även om patienten blir beroende av metadon slipper hon det destruktiva beteende som ofta följer med opiatmissbruk. Enligt Office of National Drug Control Policy (ONDCP) hos USA:s presidentexpedition ger långvarig, medicinskt övervakad metadonbehandling inga allvarliga biverkningar.
Enligt Office of Diversion Control har både Substance Abuse and Mental Health Services Administration (SAMHSA) och DEA godkänt närmare 15 700 läkare att bedriva buprenorfinbehandling på sina mottagningar. Buprenorfin är utvecklat för att behandla både smärta och opiatberoende.
Läkemedlet innebär en lägre beroenderisk än metadon och ger mildare abstinenssymtom hos patienter som avslutar behandlingen. Att buprenorfin finns tillgängligt hos ordinarie läkare ger opiatberoende fler behandlingsvägar. Vissa patienter svarar dock bättre på metadon än på buprenorfin och väljer därför att fortsätta med metadonbehandling.
Fastän naltrexon är godkänt för behandling av heroinberoende används det inte så ofta, eftersom patienternas efterlevnad av behandlingen är låg. Naltrexon hjälper användaren att sluta med droger, men förebygger inte abstinensbesvär.
Läkemedlet ordineras vanligen till patienter i öppenvård, men behandlingen påbörjas först efter en genomförd avgiftning i slutenvård. Innan behandlingen startar – och för att undvika abstinenssymtom – måste patienten avgiftas medicinskt och ha varit helt fri från opioider i flera dagar.
En person med opiatberoende drabbas vanligtvis av abstinenssymtom redan några timmar efter den sista dosen. Kraftigare symtom som kräkningar, diarré, rastlöshet, muskel- och skelettvärk samt köldryckningar når sin topp 48 till 72 timmar efter sista intaget. Söks ingen medicinsk vård kan kramper och konvulsioner uppstå. En opiatavgiftning pågår oftast i fem till sju dagar.
Enligt Monitoring the Future Survey från 2006 använde 5,5 procent av alla avgångselever i gymnasieskolans sista år OxyContin, 9,5 procent Vicodin och 0,8 procent heroin under år 2005 – samtliga för icke-medicinska ändamål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online