Alkoholavgiftning kan vara mycket obehaglig, enligt experterna vid American Academy of Family Physicians (AAFP). Sömnsvårigheter och till och med krampanfall kan uppstå under denna känsliga process.
Lyckligtvis finns flera läkemedel som kan underlätta alkoholavgiftningen. Varje preparat verkar på sitt eget sätt och är effektivt under olika faser av avgiftningsprocessen. Läkemedelsvalet bör därför noggrant övervägas innan patient och läkare tillsammans fattar beslut om behandling.
Bensodiazepiner förskrivs ofta mot de värsta abstinenssymtomen vid alkoholavvänjning. Det är lugnande läkemedel som verkar dämpande på centrala nervsystemet, och några som vanligen används vid alkoholavgiftning är Valium (diazepam), Librium (klordiazepoxid) och Ativan (lorazepam). De påverkar hjärnans GABA-receptorer och ger sedering samt lindring av många symtom som uppstår under avgiftningen.
Enligt AAFP betraktas bensodiazepiner som ett säkert och effektivt behandlingsalternativ för symtom under alkoholavgiftning, särskilt vid kramper och delirium tremens – ett allvarligt tillstånd kopplat till alkoholabstinens som kan innefatta hallucinationer. Preparaten bör dock endast användas under en kort tid, helst inom sluten vård under läkares övervakning. Anledningen är att bensodiazepiner i sig är vanebildande och kan orsaka egna abstinenssymtom som liknar dem vid alkoholabstinens.
Antabuse (disulfiram) är en annan medicin som används i samband med alkoholavgiftning. Den tas vanligtvis oralt i tablettform och verkar på ett unikt, om än något obarmhärtigt sätt. Medan bensodiazepiner lindrar abstinenssymtomen i det tidiga skedet av avgiftningen fungerar Antabuse som ett förebyggande skydd. Enligt National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA) gör Antabuse att användaren mår dåligt eller känner stark illamående om hen dricker alkohol.
Medicinen har begränsad nytta på sjukhus eller andra vårdmiljöer där personal alltid finns närvarande, men har visat sig effektiv för att minska begäret efter alkohol i senare skeden av avgiftningen. Den obehagliga reaktionen som uppstår när Antabusens aktiva substans disulfiram kombineras med alkohol anses vara en kraftfull drivkraft att fortsätta hålla sig nykter.
Naltrexon (Depade, Revia, Vivitrol) finns både som tablett och som injektion och är en antagonist mot vissa receptorer för signalsubstanser i hjärnan. Det betyder att när läkemedlet når hjärnan blockerar det de receptorer som normalt utlöser en "belöning" från hjärnans kemiska ämnen (neurotransmittorer) när alkohol konsumeras.
En person som tar naltrexon blir inte sjuk av att dricka, men kan uppleva ett minskat sug efter alkohol, eftersom de receptorer som aktiveras av alkohol inte levererar kroppens "belöning" medan läkemedlet finns i hjärnan. Under alkoholavgiftning, särskilt i de senare faserna, är det ytterst viktigt för den som återhämtar sig att uppleva mindre lust att dricka, och detta läkemedel bidrar till det, enligt NIAAA.
Naltrexon anses också vara ett utmärkt val för att bibehålla nykterheten efter avslutad avgiftning. Det antas fungera på liknande sätt som Antabuse, men istället för att orsaka illamående ger det en minskad belöningseffekt av att dricka alkohol.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online