1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Xanax vid avgiftning från alkohol – så fungerar behandlingen

Alkoholmissbruk kan på sikt orsaka bestående skador på vitala organ som lever, hjärta och hjärna, samt öka risken för dödliga olyckor. Under en avgiftning finns dessutom allvarliga risker som krampanfall, svår sömnlöshet och suicidtankar. Därför bör alkoholavgiftning alltid genomföras under medicinsk övervakning.

En vanlig metod är läkemedelsassisterad avgiftning, där alprazolam (Xanax) – ett bensodiazepin – används för att dämpa abstinensbesvär och minska risken för komplikationer. Oavsett metod måste avgiftningen alltid ske under överinseende av läkare eller beroendespecialist.

Det här behöver du

  • Läkare
  • Beroendespecialist
  • Giltigt recept på Xanax utfärdat av din läkare

Instruktioner steg för steg

1. Redogör för dina drickvanor

Berätta exakt för din läkare eller beroendespecialist hur länge du har druckit, hur mycket du brukar konsumera och hur många dagar i veckan du dricker. Uppgifterna är avgörande: de hjälper vården att bedöma när dina abstinensbesvär troligen börjar, hur länge de kan pågå och vilka symtom du riskerar att utveckla.

2. Följ doseringen noggrant

Ta medicinen precis som din läkare har ordinerat. På en avgiftningsavdelning upprättar personalen ett fast medicineringsschema, ofta med en dos var fjärde till var sjätte timme. Avgiftar du dig hemma kan läkaren istället rekommendera fasta doseringstider, eller att du tar Xanax vid behov – alltså när abstinenssymtomen visar sig eller blir olidliga, men inte farliga.

Ta aldrig en högre dos än vad som ordinerats. Hur snabbt abstinensen sätter in beror på hur länge och hur mycket du druckit; symtomen kan börja allt från några timmar upp till 72 timmar efter din senaste drink.

3. Håll vården informerad om dina symtom

Rapportera regelbundet till din läkare hur du mår – även symtom som kan kännas triviala, som oro och ångest. Kontakta vården omedelbart om du inte kan sova alls, får krampanfall, minnesproblem, hallucinationer eller suicidtankar. Sluta inte ta Xanax på egen hand: det är sällan medicinen som orsakar besvären, utan snarare kroppens reaktion på att plötsligt sakna den alkohol den vant sig vid.

4. Fortsätt bevaka symtomen efter den första veckan

Håll koll på hur du mår även efter fem till sju dagars alkoholfrihet. Vid det laget bör besvären ha blivit hanterbara: medelsvåra till svåra skakningar ska ha upphört, och risken för farliga komplikationer har minskat betydligt. Fortsätt ändå ta Xanax enligt läkarens anvisningar – att avbryta behandlingen tvärt kan i sig vara farligt.

5. Prata om ditt begär efter alkohol

Berätta för ditt behandlingsteam hur starkt ditt sug efter alkohol är. Begär är en normal men riskfylld del av avgiftningen, och en av de vanligaste orsakerna till återfall. Xanax hjälper till att dämpa dessa impulser. Eftersom kroppen inte är van att fungera utan alkohol – vare sig det gäller sömn eller vardagssysslor – kan du också känna mer ångest än vanligt, vilket Xanax är avsett att lindra.

Viktigt att komma ihåg

Xanax är i sig beroendeframkallande och ska endast användas under begränsad tid och enligt läkares ordination. Dela aldrig medicinen med andra och kombinera den inte med alkohol. När den akuta avgiftningen är klar bör du få hjälp med en långsiktig behandlingsplan – exempelvis samtalsterapi, stödgrupper eller fortsatt kontakt med en beroendemottagning – för att minska risken för återfall.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online