En artikel publicerad i tidskriften American Family Physician visar att abstinenssymtom vid alkoholberoende kan spänna från lindriga besvär, som sömnlöshet och darrningar, till livshotande tillstånd som krampanfall och delirium tremens (DT). Det är fullt möjligt att genomföra en säker och effektiv avgiftning från alkoholberoende. Beroende på hur utvecklat ditt beroende är kan du möjligen genomgå avgiftningen inom ramen för ett öppenvårdsprogram. Har du däremot druckit regelbundet fyra eller fler dagar per vecka under mer än ett till två år kan avgiftning utan medicinsk övervakning få katastrofala följder.
Det finns i huvudsak två typer av avgiftningsvård: slutenvård och öppenvård. Vilken form som passar bäst beror på hur allvarligt ditt beroende är och vilka risker dina abstinenssymtom innebär.
Vid inneliggande avgiftning vistas du på en behandlingsenhet i ungefär sju dagar, där ett medicinskt team övervakar dig dygnet runt. Denna vårdform rekommenderas för patienter som befinner sig i stadium III av alkoholabstinens.
Abstinenssymtomen brukar inte bryta ut förrän cirka 72 timmar efter din sista drink, men när de gör det kan de vara intensiva och i värsta fall livshotande. Delirium tremens är en form av psykos med en dödlighet på omkring 2 procent. Andra allvarliga symtom är krampanfall, djup depression och självmordstankar. På en enhet för inneliggande vård kan läkarna kontinuerligt följa din puls, ditt blodtryck och ditt humör och behandla symtomen i takt med att de uppträder. Detta är det säkraste alternativet om du riskerar att utveckla farliga abstinensbesvär.
Öppenvårdsavgiftning blir allt vanligare. Läkare vid University of Tennessee College of Medicine i Chattanooga har visat att patienter i stadium I – en grupp som cirka 90 procent av alla med alkoholberoende tillhör – eller i stadium II, som kännetecknas av något svårare symtom, kan klara avgiftningen hemma med stöd av en närstående person som följer deras tillstånd.
Abstinenssymtomen infaller vanligtvis inom 24 till 48 timmar efter den sista drinken. Många upplever också nedstämdhet och ångest under denna period. Genom att delta i ett behandlingsprogram under dagtid får du det emotionella stöd som behövs för att nå och bibehålla nykterheten.
För patienter i stadium I, II och III ordineras ofta bensodiazepiner, exempelvis klonazepam eller lorazepam, för att lindra abstinensbesvären. Metoden kallas substitutionsbehandling, och läkemedlen används för att minska ångest, verka lugnande och avslappnande, dämpa skakningar samt motverka suget efter alkohol.
I en studie från 2005 fann forskare vid universitetet i Erlangen-Nürnberg att suget efter alkohol var en av de främsta orsakerna till återfall i drogbruk. Grundtanken bakom substitutionsbehandling är därför att ett minskat sug också minskar risken för att du börjar dricka igen.
Oavsett vilken vårdform du väljer är det viktigt att alltid rådfråga en läkare innan du påbörjar en avgiftning. En professionell bedömning av ditt beroende och din hälsa hjälper dig att välja den mest säkra och effektiva vägen till nykterhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online