Missbruk är en sjukdom som kännetecknas av förnekelse och därmed ofta av motstånd mot behandling. Forskning visar att personer som söker behandling helt frivilligt, utan något yttre tryck, ofta har sämre resultat än de som döms av domstol till missbruksbehandling. Orsaken ligger i hur beroendet omstrukturerar hjärnan så att den tjänar beroendets behov i stället för den nyktra personens. Tidiga försök till återhämtning präglas därför av impulsmässigt begär efter drogen som är mycket svårt att motstå.
Det extra incitamentet av att veta att ett återfall kan leda till fängelse avgör ofta om behandlingen blir framgångsrik eller inte. Forskning har dessutom visat att behandling inte behöver vara frivillig för att vara effektiv – ett viktigt budskap för hela rättsväsendet.
Tidiga tecken på alkohol- och drogmissbruk visar sig ofta i form av juridiska problem. Gripanden för rattfylleri och droginnehav kan vara de första indikationer som familjemedlemmar får på att en närstående befinner sig på väg in i ett beroende. Juridiska komplikationer börjar ofta redan i missbrukets tidiga skede, innan ett faktiskt beroende har hunnit utvecklas fullt ut.
Informerade och engagerade poliser kan här spela en avgörande roll – både i förebyggandet av missbruk och beroende, och i att hjälpa beroende personer in i återhämtningsprogram.
Poliser och polisprogram kan vara effektiva aktörer i det förebyggande arbetet mot alkohol- och narkotikamissbruk. Ett tydligt exempel kommer från Douglas County utanför Atlanta i Georgia, där polismyndigheten varit drivande i bildandet av en särskild task force mot metamfetamin. Genom ett utbildningsprogram som bland annat inkluderar den korta pedagogiska filmen "Chrystal Death" informeras allmänheten om de fasor som följer med metamfetaminberoende och missbruk.
Poliser kallas ofta till platser där våld i nära relationer förekommer. Även om missbruk varken är den direkta orsaken till eller en ursäkt för sådant våld, finns det en väl dokumenterad och stark koppling mellan de två. Alkohol är ofta inblandat vid händelser av våld i hemmet och förekommer särskilt ofta i de allvarligaste fallen.
Uppmärksamma och medvetna poliser kan identifiera situationer där missbruksbehandling behövs för en eller båda parter som är inblandade i brottet, och därmed agera utöver själva brottsutredningen.
Enligt National Center on Addiction and Substance Abuse läggs 38 miljarder dollar årligen på att hålla människor inspärrade i fängelser och anstalter i USA, varav 30 miljarder dollar avser personer dömda för alkohol- och drogrelaterade brott. Det är enorma summor som skulle kunna användas mer effektivt.
Narkotikadomstolar som behandlar beroende brottslingar utanför fängelsesystemet är både kostnadseffektiva och verksamma som återhämtningsprogram. En avgörande faktor är att deltagarna vet att fängelsestraff väntar om de inte följer programmets regler och krav. Behandlingsprogram inom fängelsen är också effektiva och ger intagna en verklig chans att lära sig leva ett liv fritt från droger.
Handläggare inom frivården och för villkorligt frigivna befinner sig i en idealisk position att genomdriva behandling för alkohol- och drogmissbruk hos dömda personer som vill slippa fängelse. Statistiken bekräftar att domstolsbeslutad behandling fungerar, och att frivillighet inte är en förutsättning för framgång.
I själva verket fungerar tvång ofta bättre än att förlita sig på den beroende personens egen beslutsamhet, som tenderar att vara tillfällig just på grund av beroendets natur. Handläggare inom frivården har dessutom befogenhet att besluta om drogbehandling och regelbundna urinprov, vilket ger dem konkreta verktyg att stödja en varaktig återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online