Vissa personer som missbrukar droger eller har utvecklat ett beroende har en uppriktig önskan att sluta, men tack vare det beroende som byggts upp i kroppen och hjärnan är det ofta mycket svårt att lyckas. En central del av resan mot att bli drogfri är abstinensfasen, som ofta medför smärtsamma och utmanande symtom.
När en person missbrukar droger eller alkohol undertrycks hjärnans naturliga förmåga att producera de signalsubstanser som ansvarar för kommunikationen mellan nervceller. Kroppen och hjärnan har anpassat sig efter att bero på drogen, och när personen slutar använda den reagerar hjärnan med att utlösa abstinenssymtom.
Droger som alkohol, opiater och lugnande medel ger framför allt fysiska abstinenssymtom, medan preparat som marijuana, kokain och ecstasy främst ger emotionella symtom. Uppvisar en person begränsade fysiska abstinensbesvär betyder det alltså inte att beroendet saknas – det kan helt enkelt innebära att symtomen är mer emotionella än fysiska.
Alla droger ger upphov till abstinenssymtom.
Missbruk av alkohol och bensodiazepiner som Valium och Xanax ger de allvarligaste abstinensbesvären. Personer som plötsligt slutar använda dessa substanser riskerar att drabbas av krampanfall, stroke eller hjärtinfarkt. Därför rekommenderas alltid medicinskt assisterad avgiftning, där dosen minskas gradvis under läkares överinseende.
Farliga symtom vid alkohol- och lugnande medel-abstinens kan även omfatta epileptiska anfall, hallucinationer och vanföreställningar. Sök alltid vård om du eller någon i din närhet planerar att avbryta bruket av dessa substanser.
Den akuta fasen är den första etappen i abstinensprocessen. Den kan ge fysiska symtom och varar vanligtvis några veckor. Därefter går personen in i den postakuta fasen, då hjärnan successivt börjar anpassa sig till ett liv utan drogen. Under denna period dominerar de emotionella och psykologiska symtomen, medan de fysiska besvären minskar.
Symtomen fluktuerar kraftigt och kan förändras från minut till minut och timme till timme. I takt med att återhämtningen fortskrider försvinner besvären ofta, bara för att återkomma veckor eller månader senare. En enskild postakut episod varar vanligtvis några dagar, medan hela den postakuta fasen totalt kan pågå i upp till två år.
Vanliga symtom under den postakuta fasen inkluderar:
Ångest och depression är ofta nära förknippade med drogberoende. Ibland ligger dessa besvär till grund för att en person utvecklar ett beroende, och ibland är det istället beroendet som orsakar känslorna. Personer som samtidigt lider av drogberoende samt ångest eller depression klassificeras som att ha en dubbeldiagnos.
Denna grupp löper större risk för återfall, eftersom personen ofta lyckas hålla sig drogfri ett tag men sedan åter drabbas av djup depression. För bästa möjliga resultat bör behandlingen därför ta itu med både beroendet och de psykiatriska besvären parallellt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online