Narkotikamissbruk är ett problem som drabbar otaliga människor världen över varje dag. Det har också drivit fram den så kallade "kriget mot droger", vilket tvingat myndigheter att söka nya sätt att bekämpa problemet. Narkotikamissbruk är ett så pass angeläget ämne att forskare ständigt studerar dess komplexitet för att bättre förstå hur beroende uppstår och hur det kan förebyggas.
Narkotikamissbruk är en allvarlig hjärnsjukdom som utlöser ett tvångsmässigt sökande efter droger hos den drabbade. Personen ignorerar ofta den skada som drogen orsakar både henne själv och andra, och när hon försöker bli ren återkommer återfall ofta. Missbruket förändrar hjärnans struktur och funktion, vilket i sin tur driver på beroendet.
De flesta börjar använda droger av egen fri vilja, men ett långvarigt missbruk leder till att självkontrollen förloras och omdömet förvrängs. Den beroende har svårt att avstå från drogen – inte på grund av svaghet, utan på grund av de förändringar som drogen åstadkommit i hjärnan.
Enligt National Institute on Drug Abuse (NIDA) kostar de hälso- och brottsrelaterade konsekvenserna av missbruk och beroende i USA samhället en halv biljon dollar årligen. Mer specifikt handlar det om 181 miljarder dollar kopplade till illegala droger, 185 miljarder dollar relaterade till alkoholanvändning och 168 miljarder dollar med ursprung i tobak.
Därtill kommer andra kostsamma konsekvenser, såsom barnmisshandel, skolmisslyckanden, våld i hemmet, sönderfallande familjer och förlorad sysselsättning.
När en individ konsumerar droger tränger kemikalierna in i hjärnans kommunikationssystem och förändrar hur det normalt sänder, tar emot och bearbetar information. Hjärnan består naturligt av kemiska budbärare och ett belöningssystem – den väg längs vilken kommunikationen sker. Genom att härma dessa budbärare och överstimulera belöningssystemet stör droger hjärnans normala funktion.
Det finns inget säkert sätt att avgöra om en enskild person kommer att utveckla ett drogberoende. Risken beror till stor del på individens kropp, sociala miljö, mognadsgrad och utvecklingsstadium. Ju mer mottaglig en person är för riskfaktorer, desto större är risken att hon drabbas av narkotikamissbruk.
Faktorer som gener, kön, miljöpåverkan och etnicitet kan bidra till risken för beroende. Andra faktorer inkluderar grupptryck, stress, olika former av övergrepp samt föräldrarnas engagemang. Ju yngre en person är när hen börjar använda droger, desto större är risken att användningen gradvis utvecklas till missbruk. En tonårings hjärna befinner sig fortfarande i utveckling, vilket gör hen mer sårbar för risktagande.
NIDA har genomfört studier som visar att program för drogförebyggande arbete – där skolor, familjer, samhället och media involveras – hjälper till att sänka nivåerna av narkotikamissbruk. När ungdomar ser droger som farliga är de benägna att minska sin konsumtion. Genom att undervisa barn och allmänheten om konsekvenserna av drogbruk går det att förebygga narkotikaberoende.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online