Droger används ofta för sina euforiska effekter, men långvarigt bruk kan få allvarliga konsekvenser. Substansmissbruk leder till fysisk och psykisk ohälsa, tidig död, ökade vårdkostnader, minskad produktivitet för arbetsgivare, ökat behov av polisinsatser, fängelsevistelser, skilsmässor och relationsproblem inom familjen, högre risk för trafikolyckor för alla, riskfyllda sexuella beteenden samt familjevåld och barnmisshandel eller vanvård.
Beroende definieras som en kronisk, återfallande hjärnsjukdom som består hos den drabbade trots negativa konsekvenser i livet som direkt hänger samman med missbruket. Medan personer utan missbruksproblem har svårt att förstå hur drogberoende kan fortsätta trots så förödande följder, rapporterar NIDA (National Institute on Drug Abuse) att forskare har upptäckt fysiska förändringar i vissa områden av hjärnan hos missbrukare. De hjärnområden som skadas är de som är avgörande för beslutsfattande, inlärning, omdöme, beteendekontroll och minne.
Missbruk beskrivs ibland som en utvecklingssjukdom, eftersom de flesta missbrukare börjar använda så kallade inkörsportdroger under sina formativa år, som tonåringar, när nyfikenheten och behovet av att höra till är naturligt starkt och delar av hjärnan fortfarande håller på att utvecklas. Inkörsportdroger är droger som antingen är lagliga för vuxna (som alkohol eller nikotin) eller, när det gäller cannabis, uppfattas som mindre farliga.
Tidigt drogbruk betingar individen att förlita sig på droger medan hjärnan och livsvanorna fortfarande formas, vilket kraftigt ökar risken för beroende. NIDA rapporterar faktiskt att ju tidigare en person börjar använda droger, desto större är risken att hen utvecklar ett beroende.
NIDA:s dåvarande chef Dr. Alan I. Leshner har påpekat att även om människor oftast förknippar de negativa konsekvenserna av substansmissbruk med beroende och hjärnsjukdom, är många andra fysiska problem och livshotande sjukdomar också starkt kopplade till drogmissbruk. Enligt Leshner gör missbrukares livsstil dem mer sårbara för sjukdom, både genom ökad exponering och genom nedsatt fysisk förmåga att bekämpa den.
Dessa livsstilsproblem innefattar ofta otillräckligt boende och undernäring. Undernäring är inblandad i levercirros, ett irreversibelt tillstånd som är associerat med substansmissbruk. Riskfyllt beteende som delning av sprutor och många sexuella kontakter är kopplat till hepatit C-virus (HCV) och HIV/AIDS. Kombinerat med undernäring ökar dessa problem även risken för tuberkulos (TB).
Hjärndysfunktionen som är förknippad med beroende gör att beroende personer placerar droger före familjens behov, vilket leder till allvarliga familjeproblem. Missbrukare löper större risk att skilja sig och har en högre frekvens av våld i hemmet. I deras hem rapporteras också fler fall av barnmisshandel och vanvård.
Barn till missbrukare är mer benägna att själva utveckla emotionella problem, inklusive eget missbruk senare i livet. Tidig död är dessutom vanlig bland missbrukare, vilket ofta lämnar familjen utan ekonomiskt och emotionellt stöd.
Substansmissbruk leder till ekonomiska problem i stor skala, eftersom i princip alla nivåer i samhället påverkas. Missbruk leder till låg produktivitet på arbetsplatsen, vilket drabbar både arbetsgivare och sociala system, liksom den ekonomiska stabiliteten hos missbrukarnas familjer, som kan förlora sin försörjning på grund av drog- eller alkoholproblematik.
När missbrukare dör unga eller inte längre kan arbeta på grund av missbruksrelaterade problem genereras ingen skattepliktig inkomst, vilket kostar samhället enorma summor i offentliga medel på lokal, regional och nationell nivå.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online