Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) dog 13 050 amerikaner enbart under år 2006 till följd av alkoholinducerad leversjukdom. De två vanligaste alkoholrelaterade leversjukdomarna är skrumplever (cirros) och leverinflammation (hepatit). Vid skrumplever ärrbildas levervävnaden på grund av att organet överbelastas av arbetet med att bryta ner gifterna i alkoholen. Alkoholrelaterad hepatit innebär istället att levern svullnar och blir inflammerad till följd av långvarig och överdriven alkoholkonsumtion. I båda fallen finns flera behandlingsalternativ som kan bromsa sjukdomsförloppet och förbättra prognosen.
En av de första och viktigaste behandlingarna vid alkoholrelaterad leversjukdom är att förändra den livsstil och de vanor som orsakat sjukdomen från början. Det finns många resurser och stödformer för den som vill sluta dricka alkohol. Eftersom levern redan är skadad är det dock inte alltid kroppen tål receptbelagda läkemedel som Campral eller Antabuse. Istället kan en kombination av grupp- och individuell samtalsterapi, avgiftning samt vård på behandlingshem eller öppenvård hjälpa till att bryta de dryckesvanor som ligger bakom sjukdomen.
Ett specialanpassat kostprogram är ett annat viktigt behandlingsalternativ för personer med alkoholrelaterad leversjukdom. Detta är särskilt angeläget för dem som lider av leverinflammation. Enligt Mayo Clinic kan en kost med högt kaloriinnehåll och rikligt med näringsämnen hjälpa levercellerna att regenerera sig. En minskning av ohälsosamma fetter rekommenderas också, eftersom levern måste arbeta extra hårt vid nedbrytningen av dessa ämnen. Ett ökat intag av kalcium, vitamin B och järn kan dessutom bidra till att levern återskapar celler och läker en del av den skada som alkoholen orsakat.
När levern är inflammerad, exempelvis vid alkoholinducerad hepatit, kan antiinflammatoriska läkemedel förskrivas som en del av behandlingen. Kortikosteroider, såsom prednisolon, hjälper till att dämpa leverinflammationen genom att hämma kroppens inflammatoriska respons. Ämnet tumörnekrosfaktor-alfa (TNF-alfa) är en annan komponent som bidrar till den inflammation i levern som ses vid vissa alkoholrelaterade leversjukdomar. Läkemedel som pentoxifyllin kan förskrivas för att blockera dessa ämnen och minska svullnaden i levern.
När infektion ingår i sjukdomsbilden kan även antibiotika användas. Antibiotika riktas mot bakteriella infektioner i levern och verkar genom att angripa och döda skadliga bakterier. Tyvärr kan antibiotika få motsatt effekt om levern är allvarligt skadad. Levern ansvarar nämligen för att bryta ner antibiotikans biprodukter till ofarliga ämnen som kan utsöndras via urin eller avföring. Är leverfunktionen kraftigt nedsatt kan antibiotika stanna kvar i blodet och i stället bli giftigt för kroppen. Därför krävs alltid noggrann medicinsk bedömning innan behandling inleds.
När levern slutat svara på både livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling återstår endast ett alternativ: att operera bort den skadade levern. Detta görs genom en levertransplantation. Enligt United Network for Organ Sharing utförs cirka 6 500 levertransplantationer varje år, och ytterligare cirka 15 000 patienter står i kö för en ny lever. Tyvärr kan alkoholism vara en avgörande faktor för huruvida en patient beviljas transplantation. Patienter med alkoholrelaterade leversjukdomar får ofta vänta längre än patienter som levt ett sundare liv, och i vissa fall kan ansökan om transplantation nekas helt på grund av den sökandes alkoholhistorik.
Levern har en unik förmåga att regenerera sig, men kapaciteten minskar ju längre skadan fortgår. Ju tidigare alkoholkonsumtionen upphör och behandlingen inleds, desto större är chansen att levern hinner återhämta sig. Har du eller någon i din närhet problem med alkohol, kontakta vården – det finns flera effektiva stöd- och behandlingsformer som kan göra stor skillnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online