Det finns ett välkänt talesätt om alkoholkonsumtion: "allt med måtta". Men oavsett hur mycket man dricker påverkar alkohol i praktiken varje organ i kroppen. När alkoholen väl har konsumerats tas den upp i blodet och börjar omedelbart påverka kroppens funktioner.
Alkoholens effekt på en person beror på den konsumerade mängden samt på kroppsstorlek, vikt och i vissa fall ålder. Kortsiktiga effekter inkluderar nedsatt hämning, försämrat omdöme, förlorad koordination och sluddrigt tal. En person som regelbundet dricker alkohol har ofta också sämre kontroll över sina känslor.
När alkoholen har avtagit drabbas den som druckit ofta av det som allmänt kallas baksmälla. Vanliga symtom är huvudvärk, illamående, uttorkning och trötthet.
Den mest betydande långsiktiga effekten av alkoholanvändning är beroende. En person som dricker mycket och blir beroende får svårt att sluta, och löper större risk att drabbas av långvariga symtom och hälsotillstånd.
Levercirros kan bli ett mycket allvarligt resultat av kraftig drickande. Levern behövs för att metabolisera alkohol, och cirros gör att levern försämras successivt. Ärrvävnad ersätter den friska vävnaden och hindrar blodflödet genom levern. Alkohol dödar dessutom leverceller och förhindrar att levern bildar nya celler.
Långvarigt kraftigt drickande ökar också risken för cancer. Enligt studier höjer alkohol risken för cancer i munhåla, svalg och matstrupe. Kraftig alkoholkonsumtion ökar dessutom chansen att utveckla hjärtsjukdom. Som tidigare nämnts tar sig alkoholen direkt ut i blodet, som passerar genom hjärtat. Forskning visar att detta kan leda till hjärtsjukdomar, bland annat förstoring av hjärtat, vilket minskar hjärtats förmåga att pumpa blod.
Alkohol har många långsiktiga och till och med invalidiserande effekter på hjärnan. Kraftigt drickande har kopplats till symtom allt ifrån mindre "glapp" i minnet till betydande förlamning. Det påverkar även hjärnans funktion negativt efter att alkoholen har avtagit. Forskning visar att de skadliga effekterna av alkohol på hjärnan är mest framträdande i frontalloben – den del som ger oss förmågan till komplext tänkande.
Tunga drinkare tenderar att vara undernära. Måttliga konsumenter brukar oftast få ökad aptit när de dricker alkohol. Studier visar dock att tunga drinkare har nedsatt aptit, vilket gör att de äter mindre.
Alkohol ökar intaget av så kallade tomma kalorier, som fetter och sockerarter. Långvarig alkoholanvändning förhindrar dessutom kroppen från att korrekt metabolisera näringsämnen, vilket leder till matsmältningsproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online