Drogmissbruk är ett omfattande problem i USA. Enligt Mayo Clinic använder cirka 9,5 miljoner amerikaner över 12 års ålder olagliga substanser, och Centers for Disease Control and Prevention (CDC) rapporterade redan år 1999 att fler än 9 000 personer dog av drogrelaterade orsaker. Alkohol och kokain är de vanligaste orsakerna till akutbesök kopplade till droger.
Att återhämta sig från ett drogberoende finns ingen universell formel för. Vilken typ av avgiftningsplan du behöver beror på vilken substans du är beroende av, hur mycket du konsumerar och hur länge du har använt drogen. Nedan går vi igenom de tre vanligaste kategorierna och hur en säker avgiftning ser ut för var och en av dem.
Opioider som Vicodin, Percocet och OxyContin får endast användas med recept och är strikt kontrollerade läkemedel som ordineras mot svår smärta. Även heroin, en extremt beroendeframkallande drog, hör till denna klass. Forskning har visat att ju längre en patient använder opioider, desto mer medicin krävs med tiden för att uppnå samma effekt. Detta kallas tolerans, och allt för ofta leder tolerans till vana, som i sin tur leder till beroende.
Tidskriften American Family Physician beskriver två huvudsakliga metoder för att hantera opioidabstinens. Den första är substitution, där ett annat ämne ersätter det missbrukade preparatet. Metadon är det mest använda substitutet vid opioidberoende – när personen har vant sig vid behandlingen trappas dosen gradvis ner. Den andra metoden är klonidin, en nyare behandling som uppskattas för sina icke-beroendeframkallande egenskaper. Nackdelen med klonidin är att patienten fortfarande kan uppleva svåra symtom som depression och starkt begär efter drogen.
Barbiturater, bensodiazepiner och alkohol tillhör kategorin sedativa. Fenobarbital är exempel på en barbiturat, medan Ambien, klonazepam och Xanax är så kallade bensodiazepiner. Dessa preparat, inklusive alkohol, dämpar det centrala nervsystemet och ger en känsla av eufori. Normalt sett är de livshotande endast vid överkonsumtion – men abstinensen kan vara dödlig om den sker tvärt och utan medicinsk övervakning. Att bryta sig fria från dessa medel tar vanligtvis mellan 10 och 14 dagar.
Det rekommenderas att genomföra avgiftningen från sedativa och alkohol inom sluten vård, eftersom blodtryck och puls behöver övervakas regelbundet. Ofta ordineras en låg dos av ett liknande preparat så att abstinensbesvären blir mildare och risken för krampanfall minskar. Även vid alkoholberoende används låga doser bensodiazepiner för att minska darrningar och förebygga krampanfall. När drogen lämnat kroppen kan psykiska abstinenssymtom kvarstå – de är obehagliga men inte livshotande, till skillnad från den fysiska abstinensen.
Kokain, metamfetamin och Ritalin frisätter dopamin i hjärnan och skapar ett hyperalert mentalt tillstånd. Personer som kroniskt missbrukar stimulantia utvecklar ofta paranoia, ilska och kan till och med bli våldsamma mot sig själva eller andra. Andra biverkningar är oregelbunden hjärtrytm, ökad risk för hjärtsvikt och krampanfall.
Beroendespecialister rekommenderar att man trappar ner dosen långsamt i stället för att sluta tvärt. Risken för farliga abstinenssymtom blir för stor när kroppen plötsligt nekas stimulantia. Eftersom begäret efter drogen är den vanligaste orsaken till återfall rekommenderas avgiftning från stimulantia på ett behandlingshem, där du övervakas av medicinsk personal, får samtalsterapi och kan återhämta dig tillsammans med andra som går igenom samma sak.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online