När en person har utvecklat ett fysiskt beroende av alkohol uppstår abstinensbesvär så snart drickandet upphör. Alkohol är ovanligt som berusningsmedel i det avseendet att själva avgiftningsprocessen kan vara livsfarlig om den inte övervakas korrekt. Därför bör alkoholavgiftning alltid ske under medicinsk överinseende.
När gifter samlas i kroppen snabbare än de hinner brytas ner – vilket är fallet vid långvarig och kraftig alkoholkonsumtion – hamnar kroppens reningsprocesser på efterkälken och en avgiftning blir nödvändig. Vid alkoholförgiftning måste denna process övervakas av läkare, eftersom den kan bli allvarlig eller till och med dödlig.
Levern, lymfkörtlarna, tjocktarmen, urinvägarna och huden är alla involverade i kroppens avgiftning. En person som behöver avgifta sig från alkohol ska därför alltid stå under läkares övervakning. Behandlingen innebär ofta att patienten får något av flera läkemedel – exempelvis barbiturater, låga doser etanol eller bensodiazepiner – för att lindra ångest, sömnlöshet och oro som kan följa med alkoholabstinens.
Alkoholavgiftning kan ge allvarliga biverkningar om den inte övervakas och kontrolleras noggrant. Processen måste därför ske långsamt. I takt med att personen trappas ner från alkoholen behöver vitaminer, mineraler och viktiga näringsämnen återföras till kroppen. Tiamin (vitamin B1) och folsyra är avgörande för en lyckad avgiftning – utan dessa tillskott kan hjärnskador uppstå.
Vanliga symtom under avgiftningen inkluderar darrningar, hallucinationer, kramper, desorientering, illamående, ångest och konvulsioner. Hur svåra symtomen blir påverkas av genetik, ålder, hur länge personen druckit kraftigt, hur mycket alkohol som konsumerats nyligen samt hur många gånger personen tidigare genomgått avgiftning.
Syftet med alkoholavgiftning är att eliminera överskottet av alkohol i kroppen och lindra symtomen, inklusive den fysiska beroendecykel som långvarig överkonsumtion skapar. Det är dock en korttidsåtgärd för de fysiska problemen – avgiftningen löser inte de beteendemässiga, psykologiska och sociala frågor som ligger bakom alkoholberoendet.
Genom avgiftningen avlägsnas de gifter som byggts upp, näringsbristerna åtgärdas och kroppen återställs till en grundläggande funktionsnivå. Processen kan dock vara fysiskt utmattande. Abstinensbesvär kan pågå i upp till sex månader eller längre och omfatta sömnlöshet, huvudvärk, muskelryckningar, sexualproblem, ångest, depression, humörsvängningar, irritabilitet samt koncentrations- och minnessvårigheter.
Det bästa skyddet mot återfall är att påbörja missbruksbehandling direkt efter avgiftningen. Behandlingsprogram varierar i längd, kostnad och framgång, men ju tidigare behandlingen startar, desto bättre är förutsättningarna för ett varaktigt resultat.
Under själva avgiftningsperioden är det klokt att dricka rikligt med vatten, lugnande varm mjölk mot sömnlöshet, tranbärsjuice för att spola ur urinvägarna samt lugnande örtteer. Motion, en fettsnål kost och varma bad kan hjälpa både känslomässigt och fysiskt. Långvariga besvär kan pågå i mer än sex månader – eftersom kroppens olika system varit överbelastade behöver de tid för att återhämta sig helt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online