Narkotikamissbruk är allt annat än enkelt. Det är intensivt, tvångsmässigt och ofta omöjligt att kontrollera utan hjälp, och konsekvenserna blir nästan alltid förödande – både för den som missbrukar och för de anhöriga. Missbruk är en sjukdom i samma mening som diabetes och högt blodtryck, med den skillnaden att den drabbar hjärnan.
När människor börjar använda droger sker det oftast genom ett medvetet val. Men ganska snart förlorar de förmågan att själva styra över sitt bruk. Användandet blir tvångsmässigt och tar upp både dagar och nätter. Hjärnan har flera belöningssystem som aktiveras vid droganvändning, samtidigt som dessa kretsar styr förmågan att kontrollera intaget. Även genetik, familjehistoria och miljöfaktorer spelar en viktig roll för hur beroendet utvecklas.
Utan behandling finns sällan någon väg ut ur missbruket. Det finns dock hopp: med rätt behandlingsplan kan många bryta sitt beroende och bygga upp ett nytt liv. Här går vi igenom de vanligaste komponenterna i en behandlingsplan för narkotikamissbruk.
Avgiftning från droger sker alltid i assisterad form, där patienten läggs in på en avgiftningsavdelning. Syftet är att rena kroppen från drogerna. Ju snabbare detta åstadkoms, desto snabbare avtar suget – även om det sällan försvinner helt. Under avgiftningen finns läkare och sjuksköterskor på plats för att lindra det obehag som patienten upplever.
Avgiftning kan i många fall vara farlig, vilket är anledningen till att den alltid bör ske under medicinsk övervakning. En del av processen är också att förbereda patienten för fortsatt behandling. Själva avgiftningen pågår vanligtvis högst en vecka och kan genomföras på sjukhus, i behandlingshem eller på rehabiliteringscenter.
Skademinimerande behandling riktar sig till opiatberoende – personer som använder heroin, morfin eller opiathaltiga receptbelagda läkemedel. Särskilt bland de som injicerar droger finns det alltid en stor risk för smittspridning via kontaminerat blod, exempelvis hepatit och hiv.
På den mest grundläggande nivån erbjuder skademinimeringen nålbytesprogram, råd och stöd. Läkemedel som metadon och buprenorfin (Suboxone) används också som del av detta arbetssätt. Idén är att hjälpa missbrukarna bort från gatan, minska den kriminella aktiviteten och ersätta deras drog med ett säkert och lagligt alternativ som dämpar suget och blockerar vissa signalsubstanser, så att de inte kan bli påverkade om de ändå använder droger. Behandlingen följs upp kliniskt och doseras enligt gällande föreskrifter.
Vid öppenvårdsbehandling kommer patienterna regelbundet till mottagningen – oftast några gånger per vecka – för individuell samtalsterapi och gruppsamtal. Den beteendeterapeutiska behandlingen används främst för att förändra attityder och beteenden kopplade till droganvändning.
Patienterna får lära sig hälsosamma livsalternativ, och med hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT) tränas de i att fatta bättre beslut när sug uppstår eller när de hamnar i situationer som utlöser bruket. Öppenvården arbetar även med de anhöriga och lär dem hur man bygger tillit, förlåter och lever tillsammans med en person som har ett missbruk. Motiverande incitament används dessutom för att visa att det finns positiva konsekvenser av att hålla sig drogfri.
Slutenvårdsbehandling kallas även för behandling på behandlingshem eller rehabiliteringscenter. Patienten läggs in på en legitimerad vårdinrättning där hen vistas allt från några veckor upp till flera månader.
Ingen enhet är den andra lik, men verksamheterna erbjuder i regel grupp- och individuella samtal, arbetslivsinriktade aktiviteter, tolvstegsprogram, krishantering samt specialiserade insatser för gravida, patienter med somatiska sjukdomar och psykisk ohälsa. Patienterna förbereds också för övergång till ett nykterboende, om de så önskar, efter avslutad rehabilitering.
Samtal och psykologiskt stöd ska ingå i varje patients behandlingsplan. Det måste bedrivas av en utbildad professionell med specialisering inom missbruksområdet. Det krävs struktur, och samtalen behöver ha en tydlig formell ram för att kunna sätta upp konkreta planer och mål.
Kognitiv beteendeterapi används ofta i kombination med träning i hanteringsstrategier, motiverande samtal och familjeterapi. Tillsammans ger dessa verktyg patienten bättre förutsättningar att hantera vardagens utmaningar utan att falla tillbaka in i missbruket.
En lyckad behandlingsplan anpassas alltid efter individens behov. Genom att kombinera avgiftning, medicinsk behandling, samtal och långsiktigt stöd ökar chanserna avsevärt för en varaktig återhämtning och ett liv fritt från droger.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online