Naltrexon är ett läkemedel som används för att behandla beroende av opioider och alkohol. I USA marknadsförs preparatet under namnen Depia och Revia, samt i en injicerbar depåformulering med förlängd frisättning som heter Vivitrol. En läkare kan förskriva naltrexon vid alkoholberoende eller opioidberoende, ofta i samband med avgiftning. Läkemedlet används däremot inte för att behandla överdoser. Ta aldrig naltrexon utan att det har förskrivits av en läkare.
Naltrexon används oftast för att hjälpa patienter med alkoholberoende som vill sluta dricka. Under avgiftningen kan patienten drabbas av besvär som illamående, kräkningar, sömnlöshet och darrningar. Naltrexon gör dessa abstinenssymtom betydligt lindrigare.
Den vanliga dosen för en patient med alkoholberoende är en tablett eller kaplett på 50 mg per dag. Preparatet kan även ges som injektion av sjuksköterska eller läkare; depåpreparatet Vivitrol administreras normalt en gång i månaden.
Naltrexon används också för att lindra abstinensbesvär vid opioidberoende genom en metod som kallas snabbavgiftning ("rapid detoxification"). Det är en medicinsk procedur där patienten sövas och får naltrexon för att utlösa opioidabstinens. Eftersom patienten är sövd under ingreppet kan opioiderna elimineras från kroppen snabbt under läkares överinseende.
På så sätt kan abstinensfasen förkortas från flera dagar till några timmar, vilket även minskar återhämtningstiden. Efter en snabbavgiftning brukar patienten behöva fortsätta med naltrexon i tablettform i upp till ett år för att förebygga återfall.
Naltrexon har prövats mot flera andra tillstånd. Läkemedlet kan inducera erektioner hos män med erektionsproblem. Forskning vid University of Chicago tyder på att det kan hjälpa rökare att sluta, och en studie vid Penn State University fann att det kan lindra symtom vid Crohns sjukdom – dock krävs ytterligare studier innan det kan godkännas som etablerad behandling. Naltrexon ges dessutom ibland till personer med autism eller utvecklingsstörning som har problem med självskadebeteende.
Hos män som använder naltrexon mot sexuell dysfunktion har enstaka fall av priapism rapporterats, det vill säga en erektion som varar onormalt länge och kräver akut vård.
Vanliga biverkningar inkluderar aptitlöshet, frossa, muskel- och ledvärk, magont, ångest, yrsel, förstoppning, diarré, huvudvärk, törst, irritabilitet, sömnlöshet, illamående, magkramper, nervositet, kräkningar samt förändrad energinivå och fördröjd ejakulation.
Allvarliga biverkningar omfattar tryck över bröstet, nässelutslag, onormal svaghet eller trötthet, andningssvårigheter, buksmärtor, utslag, klåda, svullnad i mun, ansikte, läppar eller tunga, ljusa avföringar, kramper, självmordstankar eller självmordsbeteenden, mörk urin, depression, kraftiga kräkningar samt gul hud och gula ögon. Kontakta omedelbart en läkare om du upplever något av dessa allvarliga symtom.
Om du fått naltrexon för att avgifta från alkohol eller droger bör du alltid berätta för din läkare om du har fallit tillbaka i beroendet. Har du en historia av beroendebeteende kan snabbavgiftning vara olämplig, eftersom metoden inte behandlar det psykiska beroendet.
Sök omedelbart akut vård om du upplever hallucinationer, kraftiga buksmärtor eller svullnad i magen. Kontakta annars din läkare vid de biverkningar som anges ovan, eller sök akutsjukvård om symtomen är allvarliga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online