Behandlingsanläggningar för kemiskt beroende erbjuder läkemedelsbehandling för att lindra abstinensbesvär och behandla samtidiga psykiska sjukdomar. Utöver detta får patienterna intensiv terapi samt en grundläggande introduktion till samhällets stödinsatser och självhjälpsgrupper. Behandlingen skapar en trygg och säker miljö under de första dagarna utan substansen och lägger grunden för en långsiktig återhämtning.
Det första steget mot återhämtning från kemiskt beroende eller missbruk är att bryta den beroende personens kontakt med miljön där drogerna finns tillgängliga. Sluten vård rekommenderas oftast, eftersom tvånget att använda droger är så starkt att även personer med ett genuint ønske om att bli fria från missbruket sällan klarar av att motstå det på egen hand. Behandlingshem med sluten vård erbjuder program som varierar i längd från två veckor upp till två år.
De flesta rehabiliteringscenter tvingar inte patienter att stanna mot sin vilja, men under de första abstinensdagarna kan en låst avdelning vara det bästa alternativet för att skydda patienten och ge förutsättningar för en stabil start.
En dubbeldiagnos ställs på patienter som både lider av en psykisk sjukdom och är beroende av droger eller alkohol. Diagnostiken kan vara komplicerad, eftersom många psykiska symtom hos missbrukare liknar fysiska och neurologiska sjukdomsbilder. Därför måste patienten först genomgå en fullständig avgiftning innan en eventuell ytterligare diagnos kan bekräftas.
Rehabilitering av patienter med dubbeldiagnos kräver vanligtvis en kombination av läkemedelsbehandling, intensiv terapi och kontinuerlig uppföljning. Eftersom samtidiga diagnoser är mycket vanliga inom missbruksvården erbjuder de flesta behandlingscenter denna typ av behandling, och vissa anläggningar är specialiserade enbart på patienter med dubbeldiagnos.
Intensiv öppenvård är ett alternativ som många missbrukare föredrar. Programmen innehåller i stort sett samma insatser som sluten vård, men kostnaderna är betydligt lägre och patienterna får återvända hem på kvällarna. Många försäkringar täcker öppenvårdsbehandling.
Programmen omfattar vanligtvis två till åtta timmar per dag och pågår allt från 90 dagar upp till två eller tre år. Deltagarna får individuell rådgivning, gruppterapi och pedagogiska aktiviteter som filmer, litteraturstudier, föreläsningar och hemuppgifter.
De flesta behandlingsprogram för kemiskt beroende inkluderar uppföljande terapi som en förlängd del av vården. Fortsatt stöd genom samtal och självhjälpsgrupper, exempelvis Anonyma Narkomaner, är avgörande för att bibehålla den återhämtning som påbörjats under rehabiliteringen.
Patienter med dubbeldiagnos, till exempel bipolär sjukdom, lär sig också vikten av att ta sin dagliga medicinering regelbundet. Detta minskar risken för maniska eller depressiva perioder som annars kan leda tillbaka till drogmissbruk.
Familjemedlemmar involveras normalt i behandlingsprogrammen för kemiskt beroende. Förutom egna utbildningsinsatser uppmuntras de att delta i familjesamtal och att följa riktlinjer för att skapa en drogfri och trygg hemmiljö för den tillfrisknande.
Många anhöriga vänder sig även till behandlingscentren för att få hjälp med sina egna behov och introduceras då till stödprogram för familjer, exempelvis Al-Anon.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online