
Heroin och metadon är två skilda men nära besläktade droger. Heroin är ett halvsyntetiskt opioid som ofta används rekreativt, alltså olagligt, men som i vissa länder även finns som ordinerat läkemedel. Det är ett centralverkande depressivt medel som saktar ned kroppens funktioner och ger en känsla av minskad ångest. Metadon är också ett halvsyntetiskt opioid, men används framför allt för att rehabilitera heroinmissbrukare genom att blockera heroinets effekter.
Den första effekten av heroin – och den främsta anledningen till rekreativt bruk – är den plötsliga rusningen och den starka euforin som uppstår när ämnet binder till kroppens opioidreceptorer. Rusen ger en känsla av värme och tyngd. Med tiden börjar kroppen sakta ned: andningen blir långsam och det kan åtföljas av intensiv dåsighet.
Metadon ger inte samma kraftiga rus som heroin, men det kan ge en mindre intensiv känsla av lugn och välbefinnande. Korttidseffekterna av metadon inkluderar rastlöshet, illamående, kräkningar, förstoppning, långsam andning och svettningar.
De långsiktiga effekterna av heroin är beroende och toleransutveckling. Med tiden kräver heroinberoende allt större mängder för att uppnå samma kortvariga effekt som tidigare. Långtidseffekterna av metadon inkluderar beroende, tandröta, lung- och andningsproblem samt förändringar i menstruationscykeln.
I vissa länder finns heroin tillgängligt i kontrollerade miljöer, exempelvis sjukhus, som smärtlindrande medel. Medicinskt heroin kallas oftast diamorfin. Metadon används i vissa fall som smärtlindring, men det är vanligare att det ges som substitutionsläkemedel för att hjälpa missbrukare att gradvis trappa ned sitt heroinberoende.
Heroinmissbrukare löper hög risk för överdos av flera olika skäl. Nya användare kan inte bedöma hur mycket kroppen tål. Erfarna användare som har varit drogfria under en period kan överdosera på grund av minskad tolerans. Dessutom kan användare av gatuheroin missbedöma drogens renhet och oavsiktligt ta en farligt stor dos. En metadonöverdos kan inträffa om en högre dos än normalt ges, eller om läkemedlet kombineras med vissa andra smärtlindrande preparat.
Heroinabstinens kännetecknas av kramper, klåda, diarré, ångest, kräkningar, feber, svettningar, muskelryckningar, värk i armar och ben samt en tung kroppskänsla. Abstinensen är ofta en mycket plågsam upplevelse, men den är sällan livshotande. Besvären kan börja mellan 8 och 24 timmar efter den senaste dosen heroin och kan pågå i upp till en vecka.
Metadon verkar betydligt långsammare i kroppen och kan stanna kvar där länge. Abstinens från metadon är ofta inte lika intensiv som vid heroin, men den kan pågå i veckor eller till och med månader. Vanliga symtom är hallucinationer, yrsel, illamående, kräkningar, feber, darrningar, frossa, ångest, paranoia och panikkänslor.
Rekreativa heroinbrukare utsätter sig för en rad extra risker, eftersom framställning och försäljning av heroin för dessa ändamål är olagligt och helt oreglerat. Gatuheroin kan innehålla föroreningar som täpper till blodkärl eller som på andra sätt förgiftar användaren. Intravenöst bruk innebär dessutom en allvarlig hälsorisk: injektionsutrustning som inte är helt ny kan bära på smittsamma sjukdomar som överförs direkt till brukaren.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online