
Det finns flera olika vårdalternativ för personer som hamnat i konflikt med lagen på grund av drogmissbruk. Beroende på hur omfattande den juridiska kopplingen är kan man antingen bli frivilligt intagen eller av domstol dömd till ett behandlingshem. För dem som döms till frihetsberövande finns behandlingsprogram inom kriminalvården, medan domstolsgodkända behandlingshem utanför fängelsesystemet ibland används som ett alternativ till fängelsestraff.
Domstolen kan ibland acceptera att den tilltalade på eget initiativ väljer att söka sig till ett behandlingshem efter eget val. Frivården kan då få i uppdrag att följa personens utveckling, och en ny domstolsförhandling bokas ofta in för att utvärdera situationen efter avslutat behandlingsprogram. Detta scenario är vanligast vid mindre allvarliga brott.
Domstolen kan också placera den tilltalade på ett behandlingshem som är godkänt av straffsystemet, vilket innebär att valet av behandlingsplats begränsas. Dessa centra tenderar att vara mer strikta och mindre tillmötesgående än de som står öppna för allmänheten. Vissa amerikanska delstater har dessutom militärliknande träningsläger, så kallade boot camps, som inte bara godkänns av domstolarna utan ofta är en föredragen plats för domslut.
I USA finns ett landsomfattande och intensivt samhällsbaserat rättsligt program som kallas "drug court" (narkotikadomstol). Detta fungerar som ett alternativ till frihetsberövande. Behandlingen övervakas av den tjänstgörande domaren och sker under mycket strikt kontroll. Personen bor kvar i samhället men måste följa hårt reglerade riktlinjer och utegångsförbud.
Ett behandlingsprogram inom fängelseväsendet är det alternativ de flesta domstolar väljer för återfallsförbrytare. Denna form erbjuder endast minimistandard och är det minst tillmötesgående programmet för narkomanvård. Rehabiliteringen genomförs medan personen avtjänar sitt fängelsestraff för de brott som begåtts.
Det finns även kemiskt baserade behandlingsprogram, men domstolen godkänner sällan dessa som ett ensamt vårdalternativ i stället för straff. Metadon som substitutionsterapi och naltrexon som antagonistbehandling är de två läkemedelsformer som används idag. Domstolen kräver dock vanligtvis att den kemiska behandlingen kombineras med frivård eller samtalsstöd.
Valet av behandlingsform avgörs alltså av brottets allvarlighetsgrad, personens tidigare brottslighet och domstolens bedömning. Oavsett vilken väg som väljs är målet detsamma: att bryta missbruket och minska risken för återfall i både droger och brottslighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online