Kramper kan bero på den neurologiska sjukdomen epilepsi eller uppstå till följd av fysiskt trauma. Människor med epilepsi upplever ofta att deras anfall utlöses av olika faktorer – bland annat temperatur- och lufttrycksförändringar, vissa ljus- och ljudintryck och till och med tidpunkter på dygnet. Oavsett orsak är det klokt att vara försiktig när det är varmt ute för att minska risken för anfall.
Värmekollaps, som ofta går under namnet "värmeslag", är ett tillstånd som beror på att kroppen inte förmår hålla sig sval. Kroppen reglerar sin temperatur genom att svettas – när svetten avdunstar kyler den huden. På särskilt heta och fuktiga dagar gör den extra fukten i luften att svetten avdunstar långsammare, vilket får kroppstemperaturen att stiga. Behandlas inte tillståndet kan det ge allvarliga symtom hos vissa människor.
De tidiga symtomen på värmeslag är inte särskilt allvarliga men ska betraktas som en varningssignal. Till de första tecknen hör illamående och kräkningar, trötthet och svaghet, huvudvärk, muskelkramper och yrsel. När tillståndet förvärras kan den drabbade inte bara drabbas av kramper utan också av hög kroppstemperatur, utebliven svettning med mycket het eller rodnad, torr hud, snabb puls, andningssvårigheter, onormalt beteende, förvirring, hallucinationer och desorientering. I värsta fall kan patienten hamna i koma. Sök alltid omedelbart vård om du misstänker värmeslag.
Det finns ingen vetenskaplig dokumentation som visar att värmen i sig utlöser anfall hos personer med epilepsi. Att bli kraftigt överhettad kan dock orsaka anfall, medan en vanlig varm dag inte är boven i dramat. Det är framför allt väderomslag som triggar epileptiska anfall. Den som håller hemmet mycket svalt på sommaren kan till exempel kliva rakt ut i hettan, och temperaturskillnaden kan då utlösa anfallsaktivitet. Sommaren betyder också åska, och blixtarna under åskvädrarna kan i sig vara en utlösande faktor. Även övergången från ett mörkt rum till starkt solljus kan framkalla anfall.
Har du epilepsi är det extra viktigt att hålla vätskebalansen i kroppen. Kraftig svettning kombinerat med för lite vätska kan sänka natriumnivåerna och blodsockernivån (hypoglykemi), vilket båda är känt för att kunna utlösa anfall. Dessutom kan riklig svettning eller urinering göra att för mycket av anfallsmedicinen lämnar kroppen. Det sänker både de terapeutiska nivåerna av medicinen i blodet och din tröskel för anfall.
Vissa läkemedel mot epileptiska anfall, exempelvis topiramat (Topamax), kan ge biverkningar som gör att du behöver dricka mer. Topamax kan till exempel minska svettningen och höja kroppstemperaturen, vilket försvårar kroppens egen nedkylning. Prata med din läkare om hur du bäst skyddar dig under varma perioder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online