Cerebral pares (CP) är ett samlingsnamn för neurologiska funktionsnedsättningar som påverkar kroppens rörelser och muskelkoordinationen. Diagnosen kommer ofta med ett antal associerade tillstånd och komplikationer som kan påverka både kropp och psyke. Här går vi igenom de vanligaste hälsoproblemen som förknippas med cerebral pares.
Enligt den amerikanska myndigheten National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS) orsakas hela 90–95 procent av alla fall av cerebral pares av hjärnskador. Omfattningen av hjärnskadan avgör hur allvarlig funktionsnedsättningen blir – ju större skada, desto svårare blir i regel symtomen.
Cirka två tredjedelar av alla personer med cerebral pares har också en intellektuell funktionsnedsättning. Barn med CP och nedsatt intellektuell kapacitet löper dessutom större risk att utveckla pica – en ätstörning där personen äter saker som inte är mat, exempelvis jord, sand eller papper.
Cerebral pares uppstår oftast genom skador på fostret under graviditeten. Fetal stroke (slag hos fostret), infektioner hos mamman samt feber under havsvärdigheten är alla faktorer som kan bidra till att CP utvecklas.
En person med cerebral pares förbrukar tre till fem gånger mer energi än en genomsnittsperson när hen rör sig. Den höga energiförbrukningen gör att kroppens organ slits fortare. Det innebär att en person med CP redan i 40-årsåldern kan drabbas av hälsoproblem som annars brukar ses hos äldre människor.
Ledbesvär i form av artros kan uppträda redan i början av 30-årsåldern hos personer med cerebral pares. Vissa experter tror att det tidiga insjuknandet kan bero på den intensiva träningsterapi som många barn genomgår i tidig ålder för att förbättra sin rörelseförmåga.
Personer med cerebral pares är mer mottagliga för depression än befolkningen i övrigt. En trolig orsak är att de ofta tvingas hantera medicinska problem och fysiska begränsningar tidigare i livet än andra i samma generation, vilket kan påverka den psykiska hälsan över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online