Acidos uppstår när kroppen inte lyckas upprätthålla en korrekt balans mellan syre och koldioxid (CO2). Njurarna använder koldioxiden i blodet för att bilda bikarbonat, ett ämne som neutraliserar syrorna i blodet. När CO2-nivåerna blir för låga kan resultatet bli renal tubulär acidos (RTA) – en störning i njurfunktionen som orsakas av en för hög surhetsgrad i blodet.
Enligt amerikanska National Kidney and Urological Disease Information Clearinghouse finns det tre typer av acidos som påverkar njurarna. De skiljs åt beroende på var i njuren själva störningen är lokaliserad.
Njurarna reglerar pH-nivåerna i blodet genom en process som kallas tubulär sekretion. Tubulerna, alltså njurkanalerna, är den väg som urinen tar från njurarna till urinblåsan. När ett problem uppstår längst ut på tubulerna blir den resulterande acidosen klinisk distal RTA. Typiska symtom är hämmad tillväxt hos barn samt svåra skador på njurar och skelett hos vuxna.
Läkare diagnostiserar ofta klinisk distal RTA som ett symtom på en systemisk sjukdom, exempelvis lupus, sicklecellanemi, hyperparatyreoidism eller kroniska urinvägsinfektioner. Till detta kommer att klinisk distal RTA försämrar njurarnas förmåga att återabsorbera kalium, vilket kan leda till extrem svaghet och oregelbunden hjärtrytm.
När felet i njurarna istället sitter i den ände av tubulen där vätska och avfallsämnen först kommer in, handlar det om proximal RTA. Denna form är oftast ärftlig och är kopplad till sjukdomar som Fanconis syndrom, som kan orsakas av ärftlig fruktosintolerans eller Wilsons sjukdom och som stör kroppens förmåga att bryta ner näringsämnen.
Hyperkalemisk RTA uppstår likaså vid den distala änden av tubulen, men skiljer sig från klassisk distal RTA genom att resultatet blir en hög snarare än låg kaliumhalt i blodet. Tillståndet kan bero på njurarnas oförmåga att reglera elektrolytflödet, exempelvis natrium och kalium, genom njurarna.
Möjliga orsaker är genetiska faktorer, att cellerna inte svarar på det reglerande hormonet aldosteron, eller att tillståndet uppträder som biverkning av vissa läkemedel.
Vid alla tre former hjälper behandling med natriumbikarbonat till att återställa blodets pH-nivåer till det normala, vilket lindrar de flesta symtom. Vid klassisk distal RTA och hyperkalemisk RTA krävs dock ytterligare åtgärder för att återställa rätt kaliumbalans i kroppen. När blodets pH-värde och elektrolytnivåer har normaliserats avgör den underliggande orsaken till acidosin hur den fortsatta behandlingen bör se ut.
Kontakta vården om du upplever ihållande trötthet, muskelsvaghet, hjärtklappning eller andra tecken som kan tyda på en elektrolytrubbning. Tidig diagnos ökar chanserna till effektiv behandling och minskar risken för bestående njurskador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online