En människa har två njurartärer – en som förser den vänstra njuren med blod och en som förser den högra. Dessa artärer förgrenar sig i flera mindre blodkärl. Om njurartärerna blir helt eller delvis blockerade kan det leda till njursvikt, enligt hälsosajten Healthline. Vid njursvikt kan njurarna inte längre utföra sin huvudfunktion: att avlägsna överskottsvätska, elektrolyter och avfallsämnen från blodet.
En partiell njurblockering ger ibland inga symtom alls, medan en helt blockerad njure vanligtvis visar tydliga tecken. Enligt Merck bör alla som upplever symtom på njurblockering söka vård. Högt blodtryck, särskilt hos en ung person, är en möjlig indikation. Det kan också uppstå smärta i vänster eller höger njure samt smärta vid urinering.
Utöver smärta i ländrygg och buk kan en person med njurblockering även drabbas av illamående, kräkningar och feber. Enligt Merck leder en total blockering som varar i 60 minuter eller längre sannolikt till permanent skada. Ett blodprov samt en urinanalys kan avgöra om en person har en blockering, och tillståndet går oftast att behandla. Hur effektiv behandlingen blir beror dock på blockeringens varaktighet och omfattning.
En person med en historik av perifer kärlsjukdom (PVD) löper större risk att utveckla njurblockering. PVD orsakas av att stora artärer i armar och ben blir tilltäppta. Diabetes, tobaksrökning och övervikt kan också bidra till blockeringar.
Ibland räcker det med läkemedelsbehandling för att behandla njurblockering. Är njurartären helt blockerad kan dock en operation behövas för att öppna det tilltäppta kärlet. Läkemedel föredras framför operation, men om artären har skadats måste den repareras kirurgiskt, enligt Healthline. Kontakta din läkare för mer information om hur du kan förebygga njurblockering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online