En dialysfistel, även kallad artiovenös fistel (AV-fistel), är en kirurgiskt skapad förbindelse mellan en ven och en artär, vanligtvis placerad i underarmen. Förbindelsen skapar en lämplig åtkomstpunkt för dialysbehandling och anläggs genom ett kirurgiskt ingrepp.
Dialysfistlar anläggs vanligtvis hos patienter som ska genomgå njurdialys. När en ven förbinds med en artär ökar blodtrycket och flödet i venen, vilket gör den större, starkare och mer lämpad för upprepade nålstickningar. Detta skapar en betydligt bättre plats varifrån blod kan ledas ut till dialysapparaten och därefter återföras till patientens blodcirkulation.
Att skapa en dialysfistel innebär ett kirurgiskt ingrepp som utförs av en läkare, där en ven och en artär i underarmen förbinds med varandra. Fisteln behöver flera veckor – ofta sex till tolv – för att mogna, det vill säga bli tillräckligt stor och stark för användning. Operationen måste därför planeras och genomföras flera veckor innan dialysbehandlingen ska påbörjas.
Dialysfistelkirurgi utförs vanligtvis endast på patienter som behöver dialys under en längre tid eller permanent. Personer som bara kräver dialys under en kortare, tillfällig period kan oftast istället använda en ofistulerad ven i armen eller en central venkateter.
Ibland blir venen inte tillräckligt stor eller stark för dialys, exempelvis hos patienter med små eller svaga blodkärl. I dessa fall används ofta ett transplantat, så kallat graft – en liten konstgjord slang som förs in mellan en ven och en artär och fungerar som förbindelse för dialysen.
De vanligaste riskerna i samband med dialysfistlar är infektioner efter operationen samt blodproppar (tromboser) som kan uppstå om venen och artären inte har sammanfogats korrekt. Andra möjliga komplikationer är förträngning av kärlen (stenos), utvidgning av kärlväggen (aneurysm) samt så kallat steal-syndrom, där handen får för lite blodtillförsel. Regelbundna kontroller av fisteln minskar risken för allvarliga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online