Njursjukdom innebär en gradvis försämring av njurfunktionen och kan bero på många olika orsaker. Njursjukdom orsakad av diabetes är en av de vanligaste formerna, men det finns flera andra orsaker som kan vara minst lika allvarliga. I den här artikeln går vi igenom hur njurarna fungerar, vad som skiljer diabetisk från icke-diabetisk njursjukdom samt vilka symtom och behandlingsmöjligheter som finns.
Njurarna är livsviktiga organ i bönform som ligger i nedre delen av ryggen. Varje njure har en egen njurartär som för in blodet för filtrering. Med hjälp av blodtrycket och ett nätverk av små blodkärl avlägsnar njurarna avfallsprodukter ur blodet samtidigt som näringsämnen får stanna kvar. När blodet har filtrerats lämnar det njurarna via njurvenerna och återgår till cirkulationen.
Avfallsprodukterna – bland annat urea, överskottsvatten och överskottssocker – blandas samman och bildar urin. Urinledarna, tunna rör som förbinder njurarna med urinblåsan, leder urinen till blåsan där den lagras tills den lämnas ut.
Njursjukdom innebär att funktionen gradvis försämras i en eller båda njurarna, ofta helt utan symtom förrän sjukdomen hunnit utvecklas under en längre tid. Diabetes innebär att sockret ansamlas i blodet på grund av problem med insulinet. De två sjukdomarna hänger ofta ihop eftersom höga blodsockervärden tvingar njurarna att arbeta hårdare för att filtrera bort sockret.
Med tiden kan detta skada de små blodkärlen i njurarna och leda till njursjukdom. Risken är så stor att vården nästan alltid genomför en fullständig undersökning av njurarna när någon får en diabetesdiagnos, följt av regelbundna kontroller för att upptäcka tidiga tecken på sjukdom.
Även om sambandet mellan diabetes och njursjukdom är väl känt, finns det många andra orsaker. En av de vanligaste är hypertoni, det vill säga högt blodtryck. Ett förhöjt blodtryck utsätter kärlväggarna – även de i njurarna – för enormt tryck, vilket kan skada njurens viktiga blodkärl och göra filtreringen mindre effektiv.
En annan frekvent orsak är njurbältning, alltså njurinfektion, som kan ge bestående skador på dessa känsliga organ. Dessutom finns flera ärftliga njursjukdomar som kan leda till njursvikt, varav polycystisk njursjukdom är den mest utbredda.
Icke-diabetisk njursjukdom kännetecknas ofta av onormal vätskeansamling, särskilt runt ögonen och i extremiteterna. Du kan också märka att du börjar kissa betydligt oftare, eller att urinen är mörkare och har en starkare lukt än vanligt.
Eftersom sjukdomen också ger upphov till anemi och en ansamling av avfallsämnen i blodet kan du känna dig svagare än normalt eller få blåmärken mycket lättare. Kontakta alltid vården om du upplever dessa symtom.
När vården ställt diagnosen icke-diabetisk njursjukdom är första steget att behandla den bakomliggande orsaken. Vid högt blodtryck innebär det ofta kostförändringar, mer motion och ibland receptbelagda läkemedel. Ligger en infektion eller sepsis bakom, inleds behandlingen med att åtgärda den.
Tyvärr upptäcks många fall av njursjukdom först när en betydande skada redan har uppstått. Har njurarna förlorat en stor del av sin funktion kan dialys och läkemedel behövas för att ersätta funktionen. I svåraste fallen krävs en njurtransplantation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online