Njurarna renar ständigt blodet genom att avlägsna avfallsprodukter och överskottsvätska, som sedan lämnar kroppen med urinen. När njurfunktionen sjunker till under 10–15 procent på grund av sjukdom eller skada blir dialys en livsviktig bro som efterliknar njurarnas filtrerande arbete.
Dialys kan förhindra att salter, gifter och vätska ansamlas i kroppen – något som annars skulle skada andra organ. Här får du en tydlig översikt över de tre huvudsakliga dialysformerna, hur förberedelserna går till, vad ett typiskt behandlingstillfälle innebär och vilka komplikationer som kan uppstå.
Vid hemodialys används en medicinsk apparat, en så kallad dialysator, för att rena blodet utanför kroppen.
En kärlkirurg skapar en varaktig åtkomstpunkt – vanligtvis ett arteriovenöst (AV) fistel, en AV-graft eller en tillfällig vaskulär kateter. Åtkomsten anläggs flera veckor till månader innan behandlingen börjar, så att den hinner läka ordentligt.
Blod leds ut ur kroppen, passerar genom dialysatorn där avfall och överskottsvätska avlägsnas och förs därefter tillbaka via dialysapparaten. Ett behandlingstillfälle varar vanligtvis omkring fyra timmar och utförs tre gånger per vecka. Kortare och mer frekventa scheman är dock möjliga, beroende på kroppsstorlek, mängden avfallsämnen och din allmänna hälsa.
Många patienter går över till hemdialys efter att de har lärt sig tekniken på kliniken. Behandling i hemmet ger större flexibilitet, men kräver fortfarande regelbunden uppföljning av en njurspecialist samt en utbildad anhörig, partner eller sjuksköterska.
Vid peritonealdialys används bukhinnan som en naturlig filterbarriär.
En kirurg opererar in en mjuk PD-kateter i buken cirka tre veckor före det första vätskebytet. Därefter får patienten praktisk utbildning av en dialyssjuksköterska för att kunna sköta kateterstället och utföra bytena på ett säkert sätt.
Dialysvätska, en steril lösning baserad på glukos, leds in i bukhålan. Avfall och överskottsvätska vandrar över bukhinnans membran till dialysvätskan, som därefter töms ut. Bytena upprepas 3–5 gånger per dag och kan göras både när du är vaken och under sömnen.
Peritonealdialys finns i tre former:
God vård av kateterutloppet och noggrann hantering av förbrukningsmaterial är avgörande för att förebygga infektioner, framför allt peritonit (bukhinneinflammation).
CRRT är en långsam och kontinuerlig form av dialys som främst används på intensivvårdsavdelningar för patienter med akut njurskada. Behandlingen, ofta kallad hemofiltrering, innebär att en maskin cirkulerar blodet genom ett filter, avlägsnar avfall och vätska samt återför det renade blodet tillsammans med ersättningsvätska. Behandlingen pågår dygnet runt, ibland ännu längre.
Komplikationer kan bland annat vara infektion i kärlåtkomsten, blodproppar, lågt blodtryck och muskelkramper.
Riskerna handlar främst om kateterrelaterade infektioner som peritonit, samt obehag i buken och bråck.
Riskerna omfattar blödningar, elektrolytrubbningar och tekniska problem med utrustningen.
Långtidsdialys kan dessutom öka risken för amyloidos, depression eller ångest. Upplever du förändringar i ditt mående – kontakta ditt vårdteam eller sök stöd, till exempel via 1177 Vårdguiden eller en psykolog.
När dialys inte är det bästa alternativet kan läkare istället behandla anemi med veckovisa injektioner av erytropoietin (EPO), reglera blodtrycket och ge råd om vätskeintag. Antiinflammatoriska läkemedel (NSAID, exempelvis ibuprofen och diklofenak) ska endast användas efter medicinsk rådgivning.
En njurtransplantation är fortfarande det mest definitiva valet för många patienter. Vid bedömningen av lämplighet tas bland annat hänsyn till rökvanor, alkoholkonsumtion, övervikt och obehandlade psykiska hälsotillstånd.
Regelbunden dialys hjälper till att upprätthålla vätske- och elektrolytbalansen, minskar pressen att snabbt genomgå en transplantation och förbättrar den övergripande livskvaliteten.
Om du funderar på att avsluta behandlingen, ta upp dina tankar med en njurspecialist samt med en kurator eller psykolog. Att sluta med dialys utan någon alternativ behandling som återställer njurfunktionen leder i slutänden till livshotande komplikationer.
Dialys är en livsuppehållande behandling som kan fungera som en bro vid akut njurskada, kronisk njursjukdom eller andra njurproblem. Väg alltid nytta, risker och egna behov tillsammans med ditt vårdteam.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online