Renal skelettsjukdom, även kallad renal osteodystrofi, drabbar cirka 90 procent av alla patienter som genomgår njurdialys och uppstår när njurarna inte längre kan upprätthålla korrekta nivåer av hormoner och mineraler i kroppen. Sjukdomen är vanligast hos personer i sena stadier av kronisk njursjukdom. Symtomen visar sig oftast inte förrän patienten har genomgått dialysbehandling i flera år.
Vanliga symtom på renal skelettsjukdom är benvärk, ledvärk, skelettförändringar, frakturer och nedsatt rörlighet. Enligt National Kidney and Urologic Diseases Information Clearinghouse (NIDDK) kallas sjukdomen ibland för en "tyst" sjukdom, eftersom njurpatienter länge kan vara helt symtomfria. Tidiga tecken är förhöjda fosfatnivåer, höga halter av parathormon (PTH), röda ögon, klåda och sår.
Kalcium, fosfor och kalcitriol är avgörande för kroppens funktion och för benbildningen. Sänkta kalciumnivåer, höga fosfornivåer och brist på kalcitriol leder till att kalcium förloras från skelettet. Bisköldkörtlarna utsöndrar hormoner som bryter ner benvävnad för att frigöra kalcium till blodet. När PTH-nivåerna blir förhöjda under en längre tid tas det kalcium som benen behöver ifrån dem, vilket med tiden försvagar skelettet.
Utredningen av misstänkt renal skelettsjukdom inleds vanligtvis med blodprov. Laboratorietester görs för att mäta nivåerna av kalcium, fosfor, PTH och kalcitriol. Ett litet benprov från höften, ett så kallat benbiopsi, kan användas för att bedöma bentätheten. Ingreppet utförs normalt i narkos, och provet analyseras för att fastställa hur långt sjukdomen har utvecklats samt vilka behandlingsalternativ som lämpar sig bäst.
Behandlingen av renal skelettsjukdom bygger ofta på en kombination av kost, motion, läkemedel och dialys. Att rådfråga en renal dietist med specialisering inom kronisk njursvikt kan hjälpa patienten att få i sig de näringsämnen som behövs utan att belasta njurarna. Läkemedel ordineras för att hålla nivåerna av kalcium, fosfor, kalcitriol och PTH inom normala gränser. Om konventionell behandling inte ger tillräcklig effekt kan kirurgisk borttagning av bisköldkörtlarna övervägas.
Hos barn är renal skelettsjukdom särskilt allvarlig. Sjukdomen kan påverka bentillväxten genom att bromsa den och orsaka skelettdeformiteter. Renal rakitism är en vanlig deformitet som gör att benen böjs inåt och/eller utåt. Kortväxthet, det vill säga en längd under genomsnittet, är ett annat möjligt symtom. Hos barn upptäcks symtomen på renal skelettsjukdom oftast redan innan dialysbehandlingen påbörjas, vilket gör tidig uppföljning extra viktig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online