Ett arteriellt blodgasprov – oftast kallat bara blodgasprov – innebär att blod tas med en nål från en artär, vanligen pulsådern i handleden (arteria radialis), överarmsartären (arteria brachialis) eller lårtbensartären i ljumsken (arteria femoralis). I sällsynta fall kan läkare använda blod från en ven, men artärblod ger de mest tillförlitliga värdena eftersom det speglar hur väl lungorna syresätter kroppen.
Läkare använder blodgasprover för att mäta nivåerna av syre och koldioxid i blodet. Provet visar också blodets surhetsgrad, det vill säga pH-värdet, vilket ger en bild av kroppens syra-bas-balans.
Onormala resultat kan tyda på att kroppen inte får tillräckligt med syre, att den inte gör sig av med tillräckliga mängder koldioxid, eller att njurarna har svårt att reglera kroppens balans. Resultaten hjälper läkaren att snabbt bedöma andnings- och ämnesomsättningssituationen och att planera rätt behandling.
Läkare brukar beställa ett blodgasprov om patienten visar tecken på obalans i syre-, koldioxid- eller pH-nivåer, har en lung-, njur- eller metabol sjukdom och drabbas av andnöd, har fått trauma mot huvud eller hals, eller nyligen genomgått längre tids narkosi i samband med ingrepp såsom hjärt-lungoperation eller hjärnkirurgi.
I regel krävs inga särskilda förberedelser inför ett blodgasprov. Det enda undantaget gäller patienter som får syrgasbehandling – deras syrekoncentration får inte ändras under de 20 minuterna före provtagningen, eftersom det skulle påverka resultatet.
Eftersom blodet tas direkt från en artär, som ligger djupare och har högre tryck än venerna, upplever de flesta patienter mer obehag vid ett blodgasprov än vid en ordinär venös blodprovstagning. Efter provet är det viktigt att trycka hårt på stickstället en stund för att undvika blödning eller blämärke.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online