Kronisk njursvikt innebär en långsam och gradvis försämring av njurfunktionen, orsakad av tilltagande skador på njurens inre struktur. Enligt National Institutes of Health (NIH) drabbas fler än två av 1 000 personer i USA varje år. Eftersom sjukdomen kan leda till allvarliga komplikationer – bland annat hjärtsvikt, leverpåverkan och total njursvikt – är en tidig diagnos avgörande. Den gör det möjligt för läkare att rekommendera behandlingar som bromsar sjukdomens utveckling.
Vissa symtom kan uppmärksamma läkaren på att det finns ett problem med njurarna, exempelvis kronisk njursjukdom. Vanliga symtom som man letar efter är trötthet, allmän sjukdomskänsla, klåda, huvudvärk, illamående, kräkningar, oavsiktlig viktminskning och återkommande hickningar. Läkaren kan också uppmärksamma blodiga kräkningar eller avföring, tecken på nedsatt vakenhet, nedsatt känsel i fötter eller händer, lättbildade blåmärken, lättblödighet, muskelryckningar, kramper, krampanfall samt minskad eller ökad urinproduktion. Ett annat tydligt tecken är vita kristaller på eller i huden, så kallad uremisk frost.
Om läkaren misstänker att patienten har kronisk njursvikt sätts en rad undersökningar in för att bekräfta diagnosen. Ultraljudsundersökning använder högfrekventa ljudvågor för att skapa datorbilder av njurarna och visar deras form och struktur. Datortomografi (CT) ger ännu mer detaljerade bilder än ultraljud och konventionell röntgen, vilket gör att läkaren kan lokalisera eventuella avvikelser med stor precision.
Magnetkameraundersökning (MRI) producerar också detaljerade njurbilder med hjälp av radiovågor och ett magnetfält. För att kunna ställa en specifik diagnos används ofta en njurbiopsi, där ett litet vävnadsprov tas från njuren och analyseras under mikroskop.
Enligt Mayo Clinic bekräftas diagnosen genom blodprover som mäter nivåerna av kreatinin och urea. Ständigt förhöjda värden kan starkt tyda på kronisk njursvikt, eftersom skadade njurar inte längre filtrerar bort dessa ämnen effektivt.
Läkaren kontrollerar också andra avvikelser med ett kreatininclearancetest, som påvisar en nedsatt förmåga att rena blodet från kreatinin. Ett annat test, arteriell blodgasanalys tillsammans med blodkemianalys, används för att upptäcka metabol acidos – en syra-bas-rubbning som även den kan indikera kronisk njursvikt.
Läkare beaktar dessutom förekomsten av andra hälsoproblem när diagnosen ställs, eftersom flera sjukdomar kan ligga bakom kronisk njursvikt. Dessa inkluderar diabetes, högt blodtryck, Alports syndrom, analgetikanefropati (njurskada av smärtstillande läkemedel), glomerulonefrit, njursten, njurbäckeninflammation, obstruktiv uropati, polycystisk njursjukdom och refluxnefropati. Att identifiera och behandla dessa grundsjukdomar i tid är en viktig del av vården och kan hjälpa till att bromsa sjukdomens progression.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online