Njursvikt innebär att njurarnas funktion försämras. Njurarnas normala uppgift är att rena blodet från avfallsprodukter genom att bilda urin. När njurarnas filtreringsprocess blockeras – antingen på grund av ett indirekt hinder, som en njursten, eller genom direkt skada på njurvävnaden, som vid diabetes – kan resultatet bli njursvikt.
Enligt National Kidney Foundation har 26 miljoner vuxna amerikaner kronisk njursvikt, och miljontals fler löper ökad risk att insjukna. Det finns ett tydligt samband mellan njurar och blodtryck: kronisk njursvikt kan orsaka högt blodtryck, samtidigt som högt blodtryck kan leda till kronisk njursvikt. Personer med diabetes samt de som har njursjukdom i släkten hör till de grupper som löper störst risk.
Den vanligaste dödsorsaken bland personer med kronisk njursvikt är hjärtsjukdom. Tidig upptäckt av nedsatt njurfunktion kan dock förhindra att njursjukdomen utvecklas till svår njursvikt.
Det finns två huvudtyper av njursvikt: akut njursvikt och kronisk njursvikt. Akut njursvikt innebär att njurarna plötsligt förlorar förmågan att avlägsna avfallsämnen och koncentrera urinen utan att elektrolyter går förlorade.
Kronisk njursvikt uppstår när en akut njursvikt långsamt förvärras och njurarna gradvis tappar förmågan att bevara elektrolyterna. På grund av det successiva funktionsbortfallet kan kronisk njursvikt leda till njursjukdom i slutstadiet (ESRD), ett tillstånd där njurarna inte längre kan reglera elektrolyter, koncentrera urin eller avlägsna avfallsämnen.
Akut njursvikt kan ha många olika orsaker. Exempel är sjukdomar som ger blodproppar i njurarnas blodkärl, komplikationer under graviditet (avlossning av moderkakan eller placenta previa) samt akut pyelonefrit och sepsis – infektioner som kan skada njuren direkt.
Lågt blodtryck som ger minskat blodflöde, akut tubulär nekros samt autoimmuna njursjukdomar som interstitiell nefrit eller akut nefritiskt syndrom är andra möjliga orsaker till akut njursvikt.
Kronisk njursvikt kan bland annat bero på refluxnefropati, obstruktiv uropati, njursten med infektion, glomerulonefrit (en av de vanligaste orsakerna), Alports syndrom och analgetikanefropati. Enligt National Library of Medicine är diabetes den vanligaste orsaken till njursjukdom i slutstadiet i USA.
Symtomen varierar beroende på hur allvarlig njursvikten är, vad som orsakat den och hur snabbt den utvecklas. Vid akut njursvikt kan symtomen omfatta inre blödningar, krampanfall, koma, förvirring och vätskeansamling i kroppen.
Vid kronisk njursvikt förekommer ofta inga symtom förrän den normala njurfunktionen har sjunkit till under 20 procent. Symtom kan vara illamående, trötthet, bröstsmärtor och andnöd, viktnedgång och anemi, blödningar i mag-tarmkanalen, kräkningar, huvudvärk samt minskad urinproduktion.
Vid njursvikt behövs behandling som ersätter njurarnas arbete. Dialys är den viktigaste behandlingsformen för att rena blodet när njurarna inte fungerar som de ska.
De två huvudtyperna av dialys är peritonealdialys och hemodialys. Båda metoderna renar blodet från överskott av salt, vätska och skadliga avfallsämnen. Peritonealdialys använder bukhinnans membran som naturligt filter, medan hemodialys renar blodet med hjälp av en maskin. Varje metod har sina fördelar och risker, och båda ställer krav på att patienten följer en särskild diet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online