Njurcancer är en relativt vanlig cancerform. Enligt American Cancer Society uppskattades antalet nya fall av njurcancer i USA till 57 760 under år 2009. Hos vuxna är den vanligaste typen njurcellscancer (renal cellkarcinom), medan barn oftast drabbas av Wilms tumör. Botningschanserna beror i hög grad på vilket stadium cancern befinner sig i när den diagnostiseras.
Många njurcancrar upptäcks inte i tidiga skeden eftersom sjukdomen ofta ger få eller inga symtom. När tumören växer kan den orsaka symtom som blod i urinen, smärta i nedre delen av ryggen på ena sidan, en knöl i ländryggen, trötthet, viktnedgång, svullnad i ben eller vrister samt feber utan förklaring.
Utredningen börjar med bilddiagnostik (datortomografi, magnetresonanstomografi, ultraljud, röntgen och skelettscintigrafi) och laboratorietester, följt av en biopsi som tas med en teknik som kallas finnålsaspiration. Vid biopsin undersöker en patolog cellerna i mikroskop för att fastställa deras grad och stadium. Graden baseras på cellernas utseende och anger om de växer snabbt eller långsamt. Stadiumbedömningen avgör tumörens storlek och om den har spridit sig.
American Joint Committee on Cancer har utvecklat ett stadiesystem som kallas TNM-systemet. Det beskriver tumörens storlek ("T"), spridning till lymfkörtlar ("N") samt om cancern har spridits till andra organ, så kallad metastasering ("M"). När TNM-kategorin har fastställts används informationen för att ange ett övergripande stadium från 1 till 4. Allvarlighetsgraden sträcker sig från stadium 1, där tumören är liten och begränsad till njuren, till stadium 4, där tumören kan ha vilken storlek som helst och har spridit sig till lokala eller avlägsna lymfkörtlar och/eller andra organ.
Botningsgraden uttrycks som en överlevnadsgrad, eftersom risken för återfall alltid finns om cancerceller har spridit sig. American Cancer Society redovisar femårsöverlevnad per stadium: 96 procent för stadium 1, 82 procent för stadium 2, 64 procent för stadium 3 och 23 procent för stadium 4. Siffrorna anger andelen patienter som lever minst fem år efter diagnosen.
University of California använder ett mer komplext system som även tar hänsyn till patientens allmänna hälsa. Det delar in patienterna i låg-, mellan- och högriskgrupper. För patienter vars cancer ännu inte spridit sig till andra organ har forskarna funnit en femårsöverlevnad på 97 procent i lågriskgruppen, 81 procent i mellangruppen och 62 procent bland högriskpatienter.
Även om stadiet är den viktigaste prognosiska indikatorn finns det faktorer som kan förkorta överlevnadstiden. Två exempel är förhöjd kalciumnivå i blodet och anemi (blodbrist). Om cancern har spridit sig till två eller flera ställen i kroppen, och om mer aggressiv kemoterapi krävs inom ett år efter diagnosen, försämras överlevnadschanserna. Läkare beaktar också patientens allmänna förmåga att klara sina normala dagliga aktiviteter som en potentiell indikator på prognosen.
En oroande trend publicerades i septembernumret 2006 av Journal of the National Cancer Institute. Forskare studerade data från 34 503 njurcancerpatienter och fann att dödligheten i USA ökade från 1,2 till 3,2 dödsfall per 100 000 invånare mellan 1983 och 2002. Huvudforskaren, Dr. John Hollingsworth vid University of Michigan Medical School, menade att detta berodde på en ökning av större och mer aggressiva tumörer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online