När njurarna har upphört att fungera permanent på grund av sjukdom eller skada talar man om njursjukdom i slutstadium, även kallad terminal njursvikt. Det finns få behandlingsalternativ för detta tillstånd, och inga säkra botemedel. Därför är det avgörande att upptäcka njursjukdom så tidigt som möjligt och påbörja behandling för att förhindra att sjukdomen utvecklas till total njursvikt.
Njurarna filtrerar blodet och avlägsnar avfallsprodukter samt överskottsvätska från kroppen. De reglerar även blodtrycket och producerar hormoner som stimulerar bildningen av röda blodkroppar och upprätthåller en normal kalciumbalans för skelettet. När njurarna svikter blir konsekvenserna därför mycket allvarliga. Det finns två typer av njursvikt som kan leda till njursjukdom i slutstadium: akut och kronisk.
Akut njursvikt uppstår plötsligt och beror oftast på en hjärtinfarkt, kraftig blodförlust, blockering i urinvägarna, inflammation eller infektion. I vissa fall kan akut njursvikt läka ut helt om den grundläggande orsaken behandlas i tid.
Kronisk njursvikt utvecklas när sjukdomar skadar njurarna gradvis och de förlorar sin funktion under en längre period. De vanligaste orsakerna är diabetes och högt blodtryck – diabetes är faktiskt den enskilt största orsaken till njursjukdom i slutstadium. Andra orsaker inkluderar ärftliga sjukdomar, inflammation, lupus och långvariga urinvägsinfektioner. Den största skillnaden mellan de två typerna är att kronisk njursvikt har hög risk att utvecklas till njursjukdom i slutstadium, medan den akuta formen ibland kan botas.
När njurarna har tagit så mycket skada att de inte längre fungerar har sjukdomen nått sitt slutstadium. Vid detta skede finns huvudsakligen två behandlingsalternativ: dialys eller njurtransplantation. Även om dessa behandlingar kan ersätta njurarnas funktioner kan njursjukdom i slutstadium även leda till andra hälsoproblem, exempelvis blodbrist (anemi), högt blodtryck och benskörahet.
Dialys använder artificiella metoder för att tillfälligt avlägsna avfallsprodukter från kroppen och upprätthålla en korrekt kemisk balans. Det finns två huvudtyper:
Dialys kan förlänga livet betydligt, men det är viktigt att komma ihåg att det inte är ett botemedel mot njursjukdomen i sig – behandlingen måste fortsätta livet ut, eller tills patienten får en ny njure.
Det närmaste man kommer ett botemedel mot njursjukdom i slutstadium är en njurtransplantation, där den sjuka njuren opereras ut och ersätts med en donerad njure. En enda frisk donernjure räcker för att ersätta två sviktande njurar, vilket gör att mottagaren kan återfå sin hälsa och återgå till ett mer normalt liv.
Tyvärr finns det en stor nackdel: bristen på donerade njurar är omfattande och köerna långa. Dessutom finns det alltid en risk att kroppen stöter bort det nya organet. Därför måste transplanterade patienter ta immunsupprimerande mediciner under resten av livet. Även med medicinering finns risken för avstötning kvar, och medicinerna har dessutom egna biverkningar, såsom ökad infektionskänslighet.
Njursjukdom i slutstadium kan idag inte botas i traditionell mening, men både dialys och transplantation ger möjlighet till ett aktivt liv. Den bästa strategin är förebyggande: kontrollera blodtryck och blodsocker regelbundet, särskilt vid diabetes, och sök vård tidigt vid tecken på nedsatt njurfunktion. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsförloppet och fördröja eller helt förhindra utvecklingen till terminal njursvikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online