Medullär svampnjure (MSK) är en medfödd missbildning som kan leda till njurproblem. Sjukdomen gör att små cystor bildas i njurens märg (medulla), vilket stör urinflödet när urinen bildas i de tunna tubulierna inne i njurarna. Genom att blockera eller begränsa urinflödet orsakar cystorna problem som urinvägs- eller njurinfektioner, blod i urinen och stenbildning inne i njurarna. Behandlingen av MSK syftar till att åtgärda sjukdomens komplikationer – det finns nämligen ingen metod för att ta bort de små cystorna från njurens märg.
MSK-cystor blockerar ibland urinen från att flöda ordentligt från tubulierna vidare i urinvägarna. När urinen inte flyter som den ska kan bakterier fastna i njurarna, vilket leder till en urinvägsinfektion (UVI). För att behandla en akut UVI förskriver läkare antibiotika som dödar bakterierna. Vilken typ av antibiotika som används beror på vilka bakterier som påvisats i ett urinprov, och bakterienivåerna avgör läkemedlets styrka samt hur länge behandlingen pågår.
Ibland orsakar cystorna vid MSK återkommande urinvägsinfektioner. Cystorna kan sitta på ställen där de konsekvent blockerar urinpassagen, vilket innebär att antibiotikabehandlingen visserligen verkar, men att bakterierna omedelbart kommer tillbaka och orsakar en ny infektion. Vid kroniska UVI:er krävs ofta kontinuerlig lågdosbehandling med antibiotika för att hindra bakterierna från att infektera urinvägarna.
Om stenar bildas i njurarna och inte passerar av sig själva finns flera metoder för att krossa dem. Extrakorporeal chockvågslitotripsi (ESWL) är den vanligaste proceduren vid fastnade stenar. Chockvågorna krossar stenen i småbitar som sedan kan passera ut med urinen. Vid perkutan nefrolitotomi gör läkaren ett litet snitt i ryggen, för in ett nefroskop och avlägsnar stenen direkt.
Sitter stenen i urinledaren kan läkaren utföra en ureteroskopisk stenborttagning genom att föra in ett ureteroskop via blåsan för att lossa stenen. Kalciumstenar beror ibland på en tumör i bisköldkörteln eller på en rubbning i körteln själv. I dessa fall kan läkaren operera bort den defekta bisköldkörteln för att förhindra de höga kalciumnivåer som den orsakar.
Personer med MSK som ofta bildar stenar kan vidta åtgärder för att förebygga stenbildning. Ökat vätskeintag och kostförändringar är första steget i behandlingen. Den som är benägen att få njursten bör dricka minst 14 glas vatten per dag. En kost med lågt salt- och animaliskt proteininnehåll minskar också risken för stenbildning. Citrat motverkar stenar, så citrusfrukter och drycker som apelsiner och lemonad är bra att inkludera i kosten. Vid specifika stentyper, exempelvis de med högt oxalatinnehåll, rekommenderar läkare att man undviker just dessa ämnen. Ibland behövs även läkemedel för att stoppa stenbildningen – valet av medicin beror på stenarnas kemiska sammansättning.
Även när MSK är asymtomatiskt eller godartat rekommenderar många läkare regelbundna njurkontroller. Dessa inkluderar röntgenundersökningar av buken för att upptäcka strukturella avvikelser eller ökade cystbesvär. Urinanalys är en annan viktig återkommande undersökning som visar om urinen innehåller förhöjda halter mineraler. Att hålla mineralnivåerna under kontroll förebygger njursten.
MSK ger normalt inga symtom alls. Alla med diagnosen som ändå får tecken på njur- eller urinvägsproblem bör dock omedelbart kontakta läkare. Urin som stannar kvar bakom cystor under lång tid kan bli livshotande eller leda till att njurarna slutar fungera. Även om MSK sällan orsakar njursjukdom eller permanenta skador är risken inte obefintlig. För att förebygga allvarliga komplikationer: gå på regelbundna kontroller, sök vård snabbt vid besvär och följ alltid läkarens rekommendationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online