Kreatinin är en avfallsprodukt som finns i både blod och urin. Det bildas när kreatin – ett ämne som hjälper musklerna att omvandla näring till energi – bryts ner i kroppen under den metabola processen. Njurarna filtrerar sedan bort kreatininet från blodet, och det lämnar kroppen via urinen. Njurarna är livsviktiga organ som håller blodet rent och i god balans. Om kroppen inte kan göra sig av med avfallsprodukterna samlas de upp och kan skada både kroppen och blodets hälsa.
Kreatininvärdena visar hur bra kroppen klarar av att bearbeta kreatinin. Är värdet för högt eller för lågt är det viktigt att låta en läkare undersöka både njur- och leverfunktion. Tester av kreatinin samt kvoten mellan BUA (blodureakväve) och kreatinin hjälper till att avgöra om levern och njurarna fungerar som de ska.
Enligt National Institutes of Health ligger ett normalt kreatininvärde mellan 0,8 och 1,4 mg/dl. Vissa laboratorier använder egna mätsystem, men värdena och referensintervallet anges alltid på labsvaret. Många laboratorier markerar dessutom värden som är för höga eller för låga, så att läkaren säkert upptäcker dem. Kvinnor har normalt lägre kreatininvärden än män på grund av skillnader i muskelmassa. Ett något förhöjt värde är ofta ett tecken på att njurarna inte arbetar fullt ut, vilket innebär att organen bör övervakas noggrant och testas på nytt.
För att mäta kreatininvärdena tas både blod- och urinprov. Urinproven samlas in under ett helt dygn, 24 timmar. Undvik fysisk ansträngning före testet, eftersom intensiv träning kan höja kreatininvärdet.
Höga kreatininvärden – över 1,5 mg/dl – tyder ofta på allvarlig njurskada, som kan bero på lågt blodflöde, chock, cancer eller en livshotande infektion. Tillstånd som ofta ger förhöjda kreatininvärden är blockeringar i urinvägarna, hjärtproblem, sköldkörtelproblem eller uttorkning.
Låga kreatininvärden ligger under 0,8 mg/dl. Låga värden i blodet kan tyda på en muskelsjukdom, exempelvis muskeldystrofi. De kan också spegla effekter av åldrande eller att kosten behöver ses över – en proteinfattig kost kan nämligen påverka kreatininvärdena negativt.
Kreatininvärden kontrolleras även under graviditet, eftersom graviditet ibland kan ge lågt kreatinin i blodet. I sådana fall kan en behandlingsplan behövas, inklusive en bedömning av hur graviditeten belastar njurarna.
Låga värden kan dessutom bero på cancer, lågt blodflöde till njurarna, urinvägsproblem, levercirros eller uttorkning.
Om en läkare misstänker leverskada kommer hen att utvärdera kvoten mellan BUA och kreatinin. Testet bedömer både lever- och njurfunktion genom att jämföra värdena med varandra. BUA står för blodureakväve; analysen mäter urea, en avfallsprodukt som bildas när proteiner bryts ner i kroppen. Urea produceras i levern och lämnar kroppen via urinen.
Ett BUA-/kreatinintest kan visa om en stigande nivå beror på akut njursvikt, chock eller uttorkning. En hög kvot kan signalera blödningar i mag-tarmkanalen eller luftvägarna. Är kvoten däremot låg kommer läkaren att överväga faktorer som hormoner, kostvanor, muskelskador, graviditet, leverproblem, lungsjukdom eller andra besvär kopplade till centrala nervsystemet.
Ligger värdena utanför normalintervallet kommer läkaren att gå igenom familjens sjukdomshistoria, beställa ytterligare tester och se över vilka mediciner personen tar. Visar testet onormalt höga eller låga värden beställs vanligtvis ett nytt prov inom två veckor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online