Njurarna är livsviktiga organ som renar blodet från avfallsprodukter och utsöndrar dem via urinen. De har ett nätverk av glomeruli som filtrerar blodet och återanvänder nyttiga elektrolyter som natrium, kalium och bikarbonat. Det som inte behövs eller som är skadligt för kroppen utsöndras som ammoniak och andra partiklar i form av urin.
Akut njursvikt – när njurarna plötsligt slutar fungera – kan ha flera olika orsaker. När njurarna upphör att filtrera blodet förstörs kroppens elektrolytbalans, och ökade nivåer av joner och avfallsprodukter i blodet kan bli livshotande om tillståndet inte behandlas i tid.
Flertalet faktorer kan orsaka njursvikt, även om vissa skadar njurvävnaden snabbare än andra. Vätskebrist (dehydrering) är en vanlig orsak, eftersom den påverkar blodflödet till njurarna. Utan tillräckligt blodflöde avlägsnas inte avfallsprodukterna, vilket gör att toxiciteten i kroppen stiger. Nedsatt blodflöde kan även bero på hjärtsjukdom, endokardit (hjärtklaffsinflammation) eller högt blodtryck.
Läkemedel är en betydande bidragande faktor vid njursvikt. Medel som påverkar kroppens blodtryck påverkar därmed också njurarnas funktion. Överdriven användning av diuretika (vätskedrivande läkemedel) kan dessutom leda till njursvikt, eftersom det främjar vätskebrist.
Bredspektrumantibiotika som används vid allvarliga infektioner – exempelvis vankomycin, cefalosporiner och aminoglykosider – kan vara skadliga för njurarna, men dessa läkemedel brukar användas sparsamt under medicinsk övervakning. Även narkotiska substanser som metamfetamin och heroin ger bestående skador på njurvävnaden.
Till och med vid ett så allvarligt tillstånd som akut njursvikt kan symptomen vara lindriga eller helt frånvarande i början. Ofta visar sig symptomen först när allvarlig toxicitet har utvecklats i blodet. På sjukhus övervakas detta tillstånd noggrant hos riskpatienter, men om det inträffar hemma finns det flera varningstecken att se upp med.
Svullnad i extremiteter, såsom fötter och nedre delen av benen, är vanligt vid njursvikt. En typisk konsekvens av svullnaden och andra symptom är den ökade puls som förknippas med sjukdomen. Allteftersom fler avfallsprodukter samlas i blodet ökar pulsen i ett försök att skicka mer blod till njurarna för filtrering. Illamående, förvirring och extrem törst är andra vanliga tecken. Smärta i flankerna – området på sidorna av ryggen – är dock det tydligaste symptomet på att något är fel med njurarna.
Behandlingen av njursvikt anpassas efter vad som orsakat tillståndet. Vid vätskebrist lindrar vätsketillskors både smärtan och övriga symptom. Elektrolyter bör ingå i behandlingen för att återställa balansen mellan joner och kroppsvätskor.
Att avbryta läkemedel som orsakar njursvikt är svårare, eftersom de ofta ges mot andra sjukdomar eller komplikationer. Din läkare kan då ordinera alternativa preparat som är skonsammare för njurarna och samtidigt lindrar dina symptom.
Förebyggandet bygger främst på tillräckligt vätskeintag och en god kost. En kost som gynnar njurhälsan innehåller minst 100 gram kolhydrater per dag och begränsade mängder protein. Drycker med elektrolyter hjälper till att hålla blodcirkulationen igång genom hela kroppen.
Undvik dessutom läkemedel som innehåller magnesium som verksam beståndsdel, och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) bör undvikas helt om du har nedsatt njurfunktion eller risk för njursvikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online