Dr. Willem J. Kolff, en nederländsk läkare och uppfinnare, är allmänt känd som ”de konstgjorda organens fader”. I början av 1940-talet utvecklade han världens första njurdialysmaskin – ett genombrott som sedan dess har räddat miljontals liv. Vid dialys leds blodet ut ur kroppen, renas från avfallsämnen och förs sedan tillbaka till patienten. Med enkla, vardagliga material byggde Kolff sin första apparat, och senare bidrog han även till utvecklingen av det konstgjorda hjärtat. Kolff avled i februari 2009, 97 år gammal.
Enligt en artikel i New York Times från 2009 var det upplevelsen av en ung man som dog i svår njursvikt år 1938 som fick Kolff att börja fundera på konstgjorda njurar. Hans tanke var enkel men banbrytande: kunde han bara ta bort de gifter och avfallsämnen som ansamlas i blodet när njurarna sviker, skulle han kunna rädda patienter som annars var dömda att dö.
När Tyskland invaderade Nederländerna 1940 flyttade Kolff kort därefter till staden Kampen. Trots krigets kaos fortsatte både hans forskning och hans humanitära arbete. Under ockupationen gömde Kolff mer än 600 personer på sitt sjukhus för att skydda dem mot tvångsarbete i nazistiska arbetsläger. Samtidigt utvecklade han inte bara sin dialysmaskin – han anlade även Nederländernas första blodbank.
Kolffs första dialysapparat var lika genialisk som hembyggd. Den bestod av cirka 15 meter korvskinn (tarmhinna), virade runt en trätrumma som nedsänktes i saltlösning. Patientens blod leddes in i skinnet, och när trumman roterade passerade avfallsämnena ut i lösningen medan blodet renades.
För att föra det renade blodet tillbaka till patienten behövde Kolff en pump. Inspirationen hämtade han från vattenpumpen som Ford använde i sina bilmotorer. Sitt första pumpsystem byggde han av konservburkar och delar från en tvättmaskin – ett tydligt exempel på hans förmåga att se potential i det mest vardagliga.
Vägen till framgång var lång och tung. De första femton patienter som kopplades till Kolffs ”konstgjorda njure” avled. Först 1945 räddades den första människan – en kvinna som legat i koma – tack vare maskinen. Två år senare, 1947, sände Kolff sin första konstgjorda njure till USA, vilket öppnade vägen för tekniken över hela världen. Enligt U.S. Food and Drug Administration (FDA) behandlas idag över 200 000 personer i USA med dialys varje år.
Kolffs principer ligger fortfarande till grund för modern dialysbehandling. Från korvskinn och en tvättmaskinsmotor till dagens avancerade apparater – hans uppfinning har förändrat vården av njursjuka världen över och visar hur envishet och kreativitet kan lösa medicinens största gåtor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online