Dialys är den främsta behandlingsformen vid terminal njursvikt (ESRD). Antalet patienter som får dialys har ökat kraftigt sedan 1972, när president Nixon undertecknade lagstiftningen om Medicare-programmet för terminal njursvikt. Enligt USA Today fanns det då endast 10 000 personer i USA som behandlades med dialys. I maj 2010 hade siffran stigit till över 350 000 amerikaner. Medicare betalar årligen miljarder dollar för dialysbehandlingar, läkemedel och sjukhusvård för patienter med ESRD.
Enligt den årliga rapporten från U.S. Renal Data System (USRDS) 2007 utgör själva dialysbehandlingen mindre än en tredjedel av den enskilda patientens totala vårdkostnader. För en patient vars medicinska kostnader uppgick till 70 000 dollar under ett år gick 24 000 dollar till sjukhusvård, 9 000 dollar till läkemedel, 9 000 dollar till läkarbesök och 8 000 dollar till övriga kostnader som förbrukningsmaterial, transporter och laboratorieprover. Själva dialysbehandlingarna stod för 19 000 dollar.
Trots betydande medicinska framsteg är terminal njursvikt fortfarande ett allvarligt hälsotillstånd. Hemodialys är en komplex terapi som kräver långt mer än själva behandlingstillfällena. Ett helt tvärprofessionellt team – nefrolog, dialyssköterska, dialystekniker och kurator – behövs för att hålla patienten frisk och trygg.
Medicare täcker en stor del av kostnaderna för dialysterapi – upp till 80 procent via ESRD-programmet. En patient som påbörjar dialys och ännu inte har Medicare bör omedelbart kontakta Social Security-kontoret för att ansöka. Observera att förmånerna inte träder i kraft förrän fyra månader efter ansökningsdatum.
Täckningen från privata sjukförsäkringar och HMO:er varierar mellan olika bolag. Har patienten en privat försäkring fungerar den som primär betalare under de första 30–33 månaderna, i samordning med Medicare. Därefter övertar Medicare rollen som primär försäkrare och den privata försäkringen blir kompletterande. Patienter som hamnar i ekonomiska svårigheter bör vända sig till kuratorn på sin dialysenhet, som kan hjälpa till att hitta lämpliga stödresurser.
Det finns två huvudtyper av dialys: hemodialys och peritonealdialys. Hemodialys är den vanligaste metoden idag. Patientens blod kopplas till en maskin via en shunt, pumpas genom ett specialfilter som avlägsnar skadliga avfallsprodukter och gifter, och återförs därefter till kroppen. Merparten av alla hemodialysbehandlingar utförs på kliniker eller sjukhus, men behandling i hemmet blir allt vanligare i takt med att maskinerna blir mindre, enklare att använda och mer prisvärda.
Peritonealdialys utnyttjar istället bukens innerhinna som ett naturligt filter. En kateter placeras i bukhinnan och en dialysvätska används för att dra ut avfallsprodukterna ur kroppen – ett förfarande som kallas vätskeutbyte.
Enligt data från USRDS 2008 kostade peritonealdialys cirka 53 000 dollar per patient och år, medan hemodialys låg på 72 000 dollar per patient och år. Gary Inglese, legitimerad sjuksköterska och chef för renal ersättning på Baxter Healthcare Corporation, uppger att antalet patienter med hemodialys i hemmet ökade med 35 procent mellan 2003 och 2007.
Kostnadsbesparingar är bara en av flera anledningar till trenden. Tekniska framsteg har gjort hembehandlingar mer patientvänliga och minskat skillnaden i överlevnad mellan dialys i hemmet och på behandlingscenter. Dialys i hemmet ger dessutom njursjuka patienter större frihet och flexibilitet att leva ett så normalt liv som möjligt.
Barry Straube, chefsläkare vid de federala myndigheterna Centers for Medicare and Medicaid Services, uppskattar att omkring 25 miljoner människor lever med någon form av njursjukdom. Trots att allt fler patienter väljer att behandlas i hemmet utförs fortfarande majoriteten av alla dialysbehandlingar på behandlingscenter. År 2007 spenderade Medicare 8,6 miljarder dollar enbart på behandling och läkemedel för njurpatienter – utöver detta kommer ytterligare miljardbelopp för sjukhusvård.
Medicare-programmet saknar idag ett tydligt förebyggande fokus. Genom bättre behandling och kontroll av kroniskt högt blodtryck och diabetes – de två vanligaste orsakerna till njursvikt – skulle kostnaderna kunna minska avsevärt samtidigt som patienternas prognoser förbättras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online