Njurinfektion – symtom, orsaker, diagnos och behandling

Om du någon gång har haft en njurinfektion vet du hur smärtsamt och frustrerande det kan vara. En njurinfektion är en form av urinvägsinfektion som kallas pyelonefrit. Infektionen börjar oftast i urinblåsan eller urinröret och vandrar sedan upp till njurarna. Den som misstänker en njurinfektion bör söka vård så snart som möjligt – en obehandlad njurinfektion kan nämligen bli livshotande.

Orsaker

Njurarna fungerar i grunden som kroppens filtersystem. Beroende på vad kroppen behöver behåller eller utsöndrar de vatten och reglerar samtidigt blodets halter av olika ämnen som passerar genom dem. Urinen bildas i njurarna, leds genom urinledarna ner till urinblåsan där den lagras, och lämnar sedan kroppen via urinröret.

En njurinfektion uppstår när bakterier tar sig in i kroppen via urinröret, förökar sig och orsakar infektion. Det är också möjligt att en infektion någon annanstans i kroppen sprider sig till njurarna via blodet.

Symtom

Många olika symtom kan tyda på njurinfektion. Det är vanligt med:

• Täta trängningar att kissa
• Svidning eller brännande känsla vid urinering
• Tryck eller smärta i buken
• Grumlig och starkt luktande urin
• Blod eller var i urinen
• Svårighet att tömma blåsan
• Smärta i rygg, sida eller ljumske
• Feber

Har infektionen blivit allvarlig kan personen drabbas av hög feber, frossa, nattsvettningar, extrem trötthet, illamående, kräkningar eller förvirring. Hos äldre är förvirring ibland det enda märkbara symtomet på njurinfektion. Ett barn med njurinfektion kan vara irriterat, ha nedsatt aptit, lös avföring och börja kissa på sig igen.

Diagnos

Det kan ibland vara svårt att skilja en njurinfektion från en blåskatarr. Har du feber tillsammans med smärta i övre delen av ryggen är det dock troligt att det rör sig om en njurinfektion. Läkaren tar ett urinprov för att undersöka om det finns bakterier, blod eller var i urinen. Röntgenundersökning kan komma ifråga om du drabbas av återkommande njurinfektioner.

Behandling

Njurinfektioner behandlas oftast med antibiotika. Infektionens allvarlighetsgrad avgör vilket läkemedel som används och hur lång behandlingstiden blir. Vanligt förekommande preparat är Amoxil, Cipro, Noroxin, Bactrim och Septra. Infektionen börjar oftast läka redan under första behandlingsveckan, men det är viktigt att fullfölja hela kuren – annars kanske infektionen inte helt elimineras. Finns det en avvikelse i urinvägarna kan kirurgisk behandling bli nödvändig.

Risker

Det är avgörande att söka vård vid de första tecknen på njurinfektion. Obehandlade infektioner kan leda till livshotande tillstånd som blodförgiftning (sepsis) samt permanent skada på njurarna. Eftersom njurarna utgör kroppens filtersystem kan bakterierna spridas till andra delar av kroppen via blodet. Äldre och små barn riskerar att drabbas värst av en obehandlad njurinfektion, ofta beroende på att infektionen feltolkats som en annan sjukdom.

Förebyggande åtgärder

En njurinfektion går inte alltid att förebygga, men det finns flera sätt att minska risken:

• Drick rikligt med vätska för att spola ut bakterier ur kroppen.
• Kissa regelbundet och håll aldrig dig när du behöver gå på toaletten.
• Töm blåsan efter samlag för att minska risken att bakterier når urinröret.
• Duscha istället för att bada om du ofta drabbas av njur- eller urinvägsinfektioner.
• Kvinnor bör alltid torka sig framifrån och bakåt efter toalettbesök, så att bakterier från analregionen inte förs över till urinröret.
• Undvik doftsprayer för intimhygien, eftersom de kan irritera huden.