1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad är njurinsufficiens? Symptom, riskfaktorer och behandling

När njurarna inte fungerar som de ska talar man om njurinsufficiens, som ibland även kallas njursvikt. Enligt Medical College of Wisconsin används termerna delvis synonymt. Normalt sett avlägsnar njurarna avfallsämnen från kroppen och hjälper till att reglera blodtrycket samt kroppens vätskebalans. När njurfunktionen försämras kan olika symptom utvecklas, varav vissa kan bli livshotande.

Fakta om njurinsufficiens

Njurinsufficiens förekommer i olika grader och kan vara antingen akut eller kronisk. Akut njurinsufficiens uppstår plötsligt och orsakas enligt Medical College of Wisconsin oftast av en skada, exempelvis trauma mot njurarna, viss medicinanvändning eller en infektion. Skadan kan i dessa fall vara reversibel.

Kronisk njurinsufficiens utvecklas däremot gradvis och betraktas idag som irreversibel. Sjukdomen indelas i olika stadier beroende på svårighetsgraden av symptomen och kan klassificeras som tidig eller sen njurinsufficiens.

Riskfaktorer

Enligt University of California Davis Health System ökar arv av njursjukdom risken att utveckla kronisk njurinsufficiens. Äldre personer löper också större risk, liksom individer med diabetes eller högt blodtryck. Bland de riskfaktorer som går att påverka finns rökning och övervikt.

Symptom

Symptomen beror på vilket stadium sjukdomen befinner sig i. Vissa patienter har få eller inga symptom alls i sjukdomens tidiga skeden, medan andra kan utveckla högt blodtryck redan tidigt. Patienter med mer framskriden njurinsufficiens kan drabbas av trötthet, svullnad i fötter och händer samt ryggsmärta. Aptiten kan förändras och matsmältningen kan bli långsammare.

Behandling

Behandlingen styrs av huruvida njurinsufficiensen är akut eller kronisk. Vid akut njursvikt kan akut dialys behövas. Vid kronisk sjukdom avgör dessutom om tillståndet bedöms vara i ett tidigt eller sent skede vilken behandling som ges.

Vid tidig kronisk njurinsufficiens kan kostförändringar rekommenderas, exempelvis minskat intag av kalium och natrium. Blodtryckssänkande läkemedel behövs ofta också. När sjukdomen nått ett sent skede kan dialys och i slutändan en njurtransplantation bli nödvändig.

Särskilda överväganden vid graviditet

Särskild hänsyn tas till kvinnor med njurinsufficiens som blir gravida. Enligt Merck Online Medical Library behöver inte njurproblemen förvärras under graviditeten, men fostrets tillväxt kan begränsas. Därför krävs noggrann övervakning under hela graviditeten. Kvinnor med njurinsufficiens i sent skede kan enligt Merck behöva sängvila efter graviditetsvecka 28 för att hålla blodtrycket under kontroll.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online