Dialys är en livräddande behandling för personer med njursvikt i slutstadiet, men den kan åtföljas av en rad biverkningar. Att känna till vad du kan förvänta dig – och hur du bäst hanterar eventuella problem – hjälper dig att må bättre och bibehålla din livskvalitet. Diskutera alltid dina funderingar med ditt njurteam; de kan anpassa behandling och förebyggande åtgärder efter just dina behov.
Tre olika dialysformer
- Hemodialys (HD): En maskin, en så kallad dialysator, avlägsnar avfallsämnen och överskottsvätska från blodet och fungerar därmed som en konstgjord njure.
- Peritonealdialys (PD): Dialysvätska förs in i bukhålan, där bukhinnan filtrerar bort avfallsämnen direkt ur blodet.
- Kontinuerlig njurersättningsterapi (CRRT): En sjukhusbaserad filtreringsmetod som framför allt används vid akut njurskada eller hos kritiskt sjuka patienter.
Trötthet är det symtom som rapporteras oftast oavsett behandlingsform. Här följer en översikt över de vanligaste biverkningarna och komplikationerna vid respektive typ.
Biverkningar vid hemodialys
- Lågt blodtryck (hypotoni): Vätskeavgivningen under behandlingen kan ge ett tillfälligt blodtrycksfall med yrsel, illamående, klibbig hud eller suddig syn.
- Muskelkrampar: Rubbningar i natrium-, magnesium-, kalcium- eller kaliumnivåer under behandlingen kan utlösa krampar.
- Klåda: Ansamling av slaggprodukter mellan behandlingarna kan orsaka utbredd klåda; klåda som främst drabbar benen kan tyda på restless legs-syndrom.
- Blodproppar: Förträngning eller trombos i kärlinfarten (fistel eller graft) kan ge svullnad och sämre flöde; risken för blodpropp i djupa vener är dessutom förhöjd vid njursvikt i slutstadiet.
- Infektioner: Upprepade nålstick och användning av tunnelerade katetrar ökar risken för bakteriemi och sepsis.
- Övrigt: Sömnproblem, allmän svaghet och – i sällsynta fall – hjärtstillestånd har kopplats till vätske- och elektrolytrubbningar.
Biverkningar vid peritonealdialys
- Peritonit (bukhinneinflammation): Bakteriell infektion i bukhinnan, oftast beroende på kontaminering av katetern. Typiska symtom är buksmärta, ömhet, uppblåsthet, illamående och diarré.
- Bukbråck: Det konstanta trycket från dialysvätskan kan försvaga bukväggen så att ett bråck bildas – en knöl som syns eller känns.
- Förhöjt blodsocker: Dialysvätska med glukos kan höja blodsockret, särskilt hos patienter med diabetes. Glukosfria lösningar med ikodextrin är ett alternativ.
- Viktuppgång: Extra kalorier från dialysvätskan och minskad fysisk aktivitet kan bidra till viktökning.
- Psykisk hälsa: Löpande medicinska behandlingar kan utlösa ångest eller depression. En studie från 2018 kopplade även långvarig dialys till ökad demensrisk bland äldre.
Biverkningar vid CRRT
- Koagulering i systemet: Dåligt fungerande katetrar kan orsaka koagelbildning i den extrakorporeala kretsen.
- Låga fosfatvärden: Den kontinuerliga filtreringen kan sänka fosfatnivåerna i blodet.
- Sänkt kroppstemperatur: Värmeförlust via systemet kan leda till lätt hypotermi.
- Lågt blodtryck: Precis som vid hemodialys kan kraftig vätskeavgivning orsaka hypotoni.
När ska du kontakta vården?
Kontakta vården snarast om du upplever något av följande symtom, eftersom de kan tyda på en allvarlig komplikation:
- Andningssvårigheter
- Förvirring eller koncentrationssvårigheter
- Smärta, rodnad eller svullnad i arm eller ben
- Feber över 38 °C
- Medvetandeförlust
Dessa tecken kan bero på hypotoni, högt blodsocker, blodpropp eller allvarlig infektion och kräver omedelbar medicinsk bedömning.
En legitimerad dietist kan ge dig individuell kostrådgivning – vilka livsmedel du bör äta mer eller mindre av – för att hjälpa dig hålla blodtryck, blodsocker och vikt under kontroll.
Praktiska tips för att minska biverkningar hemma
- Kontrollera dagligen ditt insticksställe eller din kärlinfart med avseende på rodnad, svullnad eller flytningar.
- Rör på dig regelbundet med måttlig aerob aktivitet, exempelvis promenader eller cykling, för att stärka hjärtat och underlätta viktkontrollen.
- Överväg fler dialyspass per vecka om din njurläkare godkänner det – forskning visar att det kan minska risken för blodtrycksfall och viktuppgång.
- Bevara sociala kontakter och hobbyer du tycker om; det lyfter humöret och minskar behandlingsrelaterad stress.
För många patienter blir dialys ett livslångt åtagande, och biverkningar kan vara en del av vardagen. Med noggrann egenövervakning, öppen dialog med ditt vårdteam och aktiva livsstilsval kan du minska besvären och leva ett fullvärdigt och aktivt liv.
Sammanfattning
- Hemodialys orsakar ofta lågt blodtryck, muskelkrampar, klåda, infektioner vid kärlinfarten och koagelbildning.
- Peritonealdialys innebär risker som peritonit, bukbråck, blodsockersvängningar och viktuppgång.
- CRRT kan leda till koagelbildning i systemet, låga fosfatvärden, sänkt kroppstemperatur och hypotoni.
Rapportera alltid nya eller förvärrade symtom till din vårdgivare – teamet finns där för att justera behandlingen och hålla dig trygg.
