Njursvikt uppstår när njurarna inte längre kan filtrera blodet tillräckligt effektivt för att upprätthålla livet utan medicinsk behandling.
Den här artikeln går igenom de vanligaste orsakerna till akut och kronisk njursvikt, lyfter fram viktiga riskfaktorer och ger evidensbaserade råd om förebyggande åtgärder.
Enligt amerikanska smittskydds- och preventionsmyndigheten CDC står diabetes och högt blodtryck tillsammans för tre fjärdedelar av alla nya njursviktsfall i USA.
Omkring en tredjedel av alla vuxna med diabetes utvecklar njursjukdom. Både typ 1- och typ 2-diabetes höjer blodsockernivåerna, vilket med tiden kan skada njurarnas små filtreringsenheter (nefroner) och blodkärl. Skadan minskar gradvis njurarnas filtreringsförmåga och kan utvecklas till kronisk njursvikt.
Förhöjt blodtryck belastar de känsliga kärl som försörjer njurarna. Skadade njurar får i sin tur svårare att reglera vätskebalansen, vilket ökar den cirkulerande blodvolymen och driver upp blodtrycket ytterligare. Denna onda cirkel påskyndar njurskadan och kan slutligen leda till svikt.
När immunsystemet av misstag angriper frisk vävnad kan inflammationen försämra njurfunktionen. Vissa autoimmuna sjukdomar orsakar svullnad i njurarnas blodkärl, medan andra bildar granulom – små klumpar av ärrvävnad som hindrar den normala filtreringen.
Exempel på autoimmuna sjukdomar kopplade till njursvikt är lupus, vaskulit och IgA-nefropati.
Fler än 60 njursjukdomar är ärftliga och överförs från förälder till barn. Vanliga ärftliga tillstånd som ökar risken för njursvikt är polycystisk njursjukdom, Alports syndrom och vissa tubulära sjukdomar.
Glomeruli är kapillärknippon som fungerar som njurarnas viktigaste filtreringsenheter. Skador på dessa strukturer är den tredje vanligaste orsaken till njursvikt i USA. De centrala glomerulära sjukdomarna är:
Glomerulära skador beror ofta på infektioner, njurskadande läkemedel, lupus eller obehandlad diabetes.
Akut njurskada utvecklas plötsligt och är oftast reversibel när den bakomliggande orsaken åtgärdas. Det finns tre huvudsakliga mekanismer:
Tillstånd som kraftig uttorkning, hjärtsvikt eller större operationer kan kraftigt försämra njurarnas blodförsörjning.
Exponering för njurskadande läkemedel, röntgenkontrastmedel eller svåra infektioner kan orsaka snabb cellskada.
Stopps orsakade av njursten, förstorad prostata eller tumörer hindrar urinen från att rinna ut, vilket leder till tryckrelaterade skador.
De flesta med njursjukdom i slutstadium (ESRD) är 75 år eller äldre, även om vissa studier tyder på att sjukdomsförloppet kan gå långsammare vid hög ålder – ett fenomen som fortfarande forskas kring.
Även om du inte kan ändra dina gener kan hälsosamma vanor minska din risk. Experterna rekommenderar att du:
Regelbundna kontroller hos legitimerad vårdpersonal är avgörande för att övervaka risken och anpassa insatser efter dina behov.
Akut njursvikt är ofta botbar när den utlösande orsaken åtgärdats. Kronisk njursvikt går inte att återställa, men patienter kan leva många aktiva år med dialys eller njurtransplantation.
Akut njurskada kan läka helt med rätt behandling. Kronisk njursvikt har ingen bot, men framstegen inom dialysteknik och transplantation gör att de flesta patienter kan uppnå en hög livskvalitet.
Var uppmärksam på dessa symtom, som kan tyda på nedsatt njurfunktion:
Eftersom obehandlad njursvikt är dödlig bör alla med ökad risk diskutera en individuell plan för förebyggande åtgärder och behandling med sin vårdgivare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online