1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Spironolakton och öronringning (tinnitus) – vad du behöver veta om denna biverkning

Spironolakton är ett läkemedel som används för att behandla flera olika hälsotillstånd. Vid användning av spironolakton finns det dock flera saker att ta hänsyn till, bland annat de biverkningar som läkemedlet kan orsaka. Tinnitus, det vill säga ringningar i öronen, är en av dessa möjliga biverkningar.

Vad är spironolakton?

Spironolakton används för att behandla personer vars kroppar producerar för mycket aldosteron, ett naturligt förekommande hormon. Läkemedlet används även vid låga kaliumnivåer, vätskeansamling samt lever-, hjärt- och njursjukdom. Spironolakton kan orsaka tinnitus när det kombineras med furosemid. Kombinationen används för att öka mängden utsöndrad urin, vilket minskar vätskenivåerna i kroppen.

Biverkningar

Alla läkemedel kan orsaka oönskade biverkningar. Dessa bör dock minska över tid i takt med att kroppen vänjer sig vid läkemedlet. Förutom tinnitus kan spironolakton och furosemid orsaka gikt, sexuell dysfunktion, oregelbundna menstruationer, bröstförstoring, huvudvärk, yrsel, muskelkramper, torr mun och hudutslag.

Allvarliga biverkningar som tyder på att kroppen har svårt att hantera läkemedlet inkluderar diarré, kräkningar, krampanfall och tinnitus. Upplever du något av dessa symtom bör du söka vård omgående.

Tinnitus – ringningar i öronen

Tinnitus är ett begrepp som beskriver ringningar eller andra ljud i öronen utan extern ljudkälla. Tinnitus kan uppstå som en biverkning när spironolakton kombineras med furosemid. Om du upplever tinnitus under behandlingen bör du kontakta din läkare omedelbart, eftersom tinnitus även kan bero på andra allvarliga tillstånd, såsom hjärntumörer. Tinnitus kan dessutom leda till yrsel och koncentrationssvårigheter, vilket ökar risken för olyckor i vardagen.

Behandling

Eftersom tinnitus oftast är ett symptom på ett annat tillstånd eller en biverkning av medicinering brukar den behandlas genom att åtgärda orsaken. När tinnitus orsakas av spironolakton och furosemid sker behandlingen genom att man slutar ta läkemedlen – alltid i samråd med ansvarig läkare.

Alternativa diuretika

Om spironolakton och furosemid har orsakat en allvarlig biverkning som tinnitus, men du fortfarande behöver behandling med ett diuretikum, finns det flera alternativ. Diuretika delas in i fyra grupper: tiazider, loopdiuretika, kaliumsparande diuretika och karbanhydrashämmare. Spironolakton tillhör den kaliumsparande gruppen, medan furosemid är ett loopdiuretikum.

Om dessa läkemedel har gett upphov till tinnitus kan du be din apotekare eller läkare om råd kring preparat från tiazidgruppen, exempelvis klortiazid, metyklotiazid och polytiazid, eller från gruppen karbanhydrashämmare, exempelvis acetazolamid, diklorfenamid och metazolamid. Eftersom dessa läkemedel tillhör andra grupper av diuretika är risken mindre att de orsakar samma allvarliga biverkning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online